• Mål
• Författare av denna modul
• Förbättring av övningsboken
• Användning av ordbehandlare som stöd för språkinlärning
• Användning av ordbehandlare för att skapa grammatik strukturer
• Vidare förslag och idéer
• Användning av text verktyg för att göra material
• Att skriva utländska tecken
• Grammatik- och stilkontrollörer
• Bibliografi och referenser
• Feedback

Syftet med denna modul är att demonstrera hur ordbehandlare och olika textverktyg kan användas effektivt av läraren i språkklassrummet, bland annat online flerspråkiga ordböcker, stavningskontrollörer, grammatik- och stilkontrollörer, synonymer, etc.

Största delen av denna modul har skrivits av Heather Rendall, som är en frilansande rådgivande lärare med IKT, grammatik och språkinlärning som specialområde. Texten har redigerats och fått tillägg av Graham Davies, Thames Valley University.

Övningsböcker, liksom alla aktiviteter med papper och penna, har en allvarlig nackdel: de är lineära. Nytt material kan endast infogas efter det sista bearbetade avsnittet, trots att det kan ha större relevans till texter eller övningar som kommit tidigare i boken. Mindre fel kan i viss mån korrigeras - på ett kladdigt sätt - genom att använda korrigeringsvätska som man sedan skriver på, men att sätta in en hel fras eller mening, även om det kanske finns rum, gör texten både rörig och svår att läsa. Ifall korrigeringar, insättningar och överstrykningar används konstant, blir slutprodukten oläsbar och därmed oacceptabel.

En ordbehandlare, däremot, tillåter allt detta och kan ändå producera en perfekt kopia. Misstag kan suddas ut utan en skymt av korrigeringar; nya ord eller fraser kan sättas in utan att originaltexten skadas; texter om olika ämnen kan sammanfogas för att producera längre och mera involverande dialoger eller situationer; enkla meningar kan ges större intensitet genom mera avancerad grammatik; även tidsformerna kan ändras.

Skriftlig produktion kan med andra ord göras parallellt med språkutvecklingen: när nya idéer och vokabulär upptas i kunskapsförrådet, kan den ursprungliga, enkla texten utökas, ändras och stilistiskt förbättras. På så sätt får eleverna en implicit demonstration av hur språk växer inifrån utåt och inte på ett lineärt, ämnesbaserat sätt.

När man tyr sig till datorer för produktion av skriftliga uppgifter, finns det några riktlinjer (i-iv) som alla lärare måste ta i betraktande.

Tillgång till ett lokalt nätverk (Local Area Network) rekommenderas så att hela klassen kan engageras samtidigt. Det näst bästa alternativet är tillgång till en samling datorer (3-4 datorer) där varje elev ges en tidsgräns för sitt skrivande och alla elever i klassen får turas om att använda datorerna. Det minst önskvärda alternativet är tillgång till en enda dator i klassrummet där det skulle ta alltför länge, trots cirkulerande turordning, innan varje elev fick tillräcklig tillgång till datorn.

Hur ofta skulle du behöva tillgång till en nätverksansluten datasal för att skrivandet med en ordbehandlare skulle bli en ändamålsenlig övning?

Eleverna kan bygga vidare på en serie av originaltexter, som var och en är en kombination av besläktade ämnen, t.ex. kunde en text ha titeln "Me and my family" och täcka sådana ämnen som hemmet, husdjur, släktingar, personbeskrivningar, återkommande aktiviteter, fritidsaktiviteter, hushållsbestyr, fickpengar, semester osv.

Vilka andra av de ämnen som vanligtvis behandlas med nybörjare kan grupperas tillsammans för att utforma ändamålsenliga texter?

Eventuella produktiva uppgifter lämpar sig bäst mot slutet av en modul eller ett ämne, av den orsaken att receptiviteten för det nya materialet kommer först, produktiviteten senare. Att ha eleverna att producera ett stycke skrift som inkluderar en stor portion av nytt material, vokabulär och strukturer, är ett värdefullt mätverktyg på hur mycket en elev har lärt sig av den senaste aktiviteten.

Hur skulle du försäkra dig om att eleverna inte enbart kryssar sig förbi nytt material på slutet?

Varje elev bör spara sitt arbete två gånger. Först sparas en version av elevens insats som inte har korrigerats; denna version ger läraren en möjlighet att bedöma elevens kompetens. Texten skrivs ut och läraren korrigerar och/eller ger förslag. Eleven återvänder till datorn och använder lärarens kommentarer för att förbättra texten. När detta har skett till lärarens belåtenhet, sparas texten under ett annat filnamn. Denna metod garanterar att:

a. korrigeringar och förslag blir behandlade,
och
b. nästa gång eleven vill göra tillägg eller ändra texten kan eleverna göra det från en korrekt grund.

Vilket system för filnamnen skulle vara ändamålsenligt i följande fall:

a. om varje elev hade ett eget område att spara på?
eller
b. om varje klass hade ett område att spara på?

Under en period av inlärning, brukar elever på skolnivå gå igenom liknande ämnen oavsett vilken kursbok de använder och inför vilka prov de förbereds. Elever på avancerad nivå använder material som täcker ämnen av helt olika stilar och innehåll. Elever på universitetsnivå som börjar studera ett nytt språk, kan mycket väl täcka båda ämnestyperna. Oavsett i vilket stadium du arbetar, gör upp en långsiktig plan över skrivuppgifter som behandlar så många ämnen som möjligt.

Ta någon av dessa uppgifter och planera den troliga språkutvecklingen.

Till exempel, vid skrivandet av "Me and my family" kan de enkla adjektiven om storlek och färg ha behandlats på ett tidigt stadium, medan adjektiv som beskriver människors personliga karaktärer inte tas upp förrän senare - kanske till och med så sent som två år efteråt. Relativa satser behandlas kanske ännu senare men skulle förbättra påståenden som gjorts flera år tidigare.

i. "I have a brother. My brother is called Tom. He is 14 years old. He is tall. He has brown hair." (Skrivet under det första året.)

ii. "I have a brother. He is called Tom. He is 14 years old. He's quite kind and pretty laid back. He's sporty and very active. He is tall and skinny. His hair is long and brown." (Skrivet efter två års studier.)

iii. "I have a brother called Tom, who is 17 years old. He's quite kind and generous, which is good! He's usually pretty laid back. He's very active and does lots of sport. He is tall and skinny. His hair is long and brown." (Bearbetad efter tre års studier.)

Många av ordbehandlarens egenskaper kan användas för att förstärka övningar under språkinlärningsprocessen.

Det första steget i ordinlärning är igenkänning. 'Ordormar' ('Wordsnakes') förekommer ofta i många grundläggande textböcker som en preliminär igenkänningsövning. Eleverna måste bryta ner 'ormen' i dess olika ordelement. Det bakomliggande resonemanget är sunt: Om du klarar av att plocka ut ord, har du redan en grafisk bild av varje ord i din hjärna, med vilken du jämför formen, stavningen, hela bilden av ordet, eller något annat, ur ordkedjan i 'ormen'.

Det här låter nästan för enkelt för att vara trovärdigt, men pröva det med elever som nyligen har blivit introducerade för nya ord. Nybörjare som fortfarande inte har utvecklat en känsla för målspråkets rättstavning har inga större svårigheter med att plocka ut välkända ord. De har vissa svårigheter med att avgöra den exakta längden på någorlunda okända ord och kommer helt att missa andra bokstavskombinationer som du trodde att de genast skulle känna igen eftersom de förekommit under de senaste veckornas lektioner!

Varför ska man använda datorn? Helt enkelt för att den ger eleverna en möjlighet att experimentera med olika ordformer och olika sätt att stava. Med användning av piltangenterna och mellanslag kan de flytta sig längs ordremsan, stanna när de tror sig ha hittat slutet på ett igenkännbart ord och markera ordet i ordremsan genom att använda mellanslag. Om det senare vid närmare granskning och reflektion visar sig att ett fel har begåtts är det enkelt att använda tillbakaslag för att återgå till den ursprungliga ordsekvensen.

Du behöver bara försöka själv, på ett för dig okänt språk, för att inse den verkliga effekten den här övningen har på en elev.

(se Crystal 1987: 40)

Eller på ett språk som är bekant men inte välkänt:

Llanfairpwllgwyngyllgogerychwyrndrobwllllantysiliogogogoch

Detta är ett äkta namn på en ort. Kan du lista ut vad det betyder och hur det ska brytas ner? Sök på Webben!

Fraser kan även behandlas på detta sätt och är speciellt användbart i ett språk som franska, som har en hög förekomst av bortfall. Här behövs inte bara mellanslag utan även apostrofer ska sättas in:

I vilket skede av ett nytt ämne skulle övningar av denna typ vara användbara för att kontrollera elevernas passiva igenkännande av nya ord?

Upp till vilken inlärningsnivå kan detta anses vara en gångbar övning?

När ordkedjeövningen är genomförd kan övningen utvecklas på olika sätt. Här följer ett exempel:

Plocka ut orden i följande ordkedja genom att använda mellanslag. Nästa steg är att Klippa Ut & Klistra In dem i de rätta genus rutorna här under. Slutligen, skriv sex meningar som var och en innehåller ett av orden och kan användas i en hittegodsexpedition.

Use J'ai perdu mon / ma / mes...

Gör upp en svit av övningar som uppföljare till en 'Ordorm' övning. Dessa kan täcka olika betydelser, genus, ytterligare element som olika artiklar eller adjektiv, meningsuppbyggnad osv.

Hur kunde du på egen hand utveckla själva 'ordkedje' övningen? Vilka andra utav ordbehandlarens egenskaper kunde du dra nytta av?

För att testa målspråket krävs det att eleverna klarar av att göra många olika kopplingar mellan innehållet i sitt ordförråd. Orsaken till detta är ganska enkel: när målspråket används i en fråga, måste läraren undvika att använda samma ord i text... annars blir det en enkel uppgift för eleverna att direkt passa ihop orden. Examinatorer undviker detta genom att använda sig av andra knep: synonymer, omskrivningar, motsatser & nekande ord, dubbel negativ & osynlig negativ och kollektiv.

OBS! enbart förkortade exempel ges här: riktiga övningar skulle ha mera innehåll.

i. Eleverna ska Klippa & Klistra In en serie av påståenden från en tabell med en eller två kolumner - positiva påståenden och nekande påståenden:

ii. Eleverna Klipper ut saker ur en ruta och Klistrar In dem under den rätta typen av affär:

iii. Eleverna Klipper & Klistrar In väderpåståenden i kolumner med titlarna Beau temps och Mauvais temps:

Vad vinner du på att flytta över den här typen av övningar till en dator? Betrakta den här frågan från både lärarnas och elevernas ståndpunkt.

Beroende på vilket/vilka språk du undervisar i, kommer du kanske att kunna upptäcka ännu fler användningssätt för funktionerna som finns i din ordbehandlare. Sök igenom Menus on the Toolbar. Till exempel: kunde Format: Ändra Skiftläge användas? Eller Sök och Ersätt? Eller Kantlinjer och Skuggning?

Skapa en liknande övning för att behandla:

i. synonymer
ii. motsatser
iii. idiomatiska uttryck.

Planera på vilket sätt sådana övningar kunde inkluderas i ett ämne som du redan behandlar. Det kan vara en klassövning, en enskild- eller hemuppgift, en del av en karusell eller differentierings material.

Alla som lär sig ett nytt, icke-besläktat språk måste skapa en viss mängd av nya kognitiva beteenden, en person med engelska som modersmål har inget begrepp om genus annat än för att könsbestämma människor och djur (med undantag av fartyg och bilar, där användningen av 'hon' är väletablerad); en fransktalande person, måste trots en praktisk kognitiv genus rutt, skapa en ny rutt för att kunna klara av tyska ändelser som är helt okända i franskan; en tysk som flyttar till England måste bygga upp ny förståelse av de multipla former av varje person i varje verb tidsform: en finländare måste få en ny uppfattning om fristående prepositioner.

När en människa upplever något nytt, försöker hjärnan först av allt sammankoppla den nya informationen med tidigare kunskap; om detta visar sig vara omöjligt eftersom det inte finns något samband, sker något som kallas för 'aktivitets-beroende hjärnförändringar'. Nya neurala inkörsportar måste dras i hjärnan, slipas och putsas genom övning tills de blir befintliga och bör sedan återbesökas så ofta som möjligt för att den sparade informationen inte ska gå förlorad.

En gång i tiden gjordes detta mest med utantillinlärning; nödvändig information drillades regelbundet i eleverna, oavsett om de förstod innebörden eller inte. På ett givet tecken skulle den vältränade hjärnan sätta igång med ett obevekligt flöde av fakta, figurer, beräkningar, vers, minnesteknik osv. Språkundervisningen var inget undantag, många är de föredetta skolelever i England som ännu i vuxen ålder är oförmögna att kommunicera på ett tillfredsställande sätt i franska, men som vid uppmaning kan rabbla upp formlerna:

• Take an -er verb: take of the -er and add -e, -es, -e, -ons, -ez, -ent.
• To form a past participle take off the -er and add -é.

Under den kommunikativa språkinlärningens tidevarv har sådana ritualer så gott som helt försvunnit och saknas av många lärare som tycker att de åtminstone erbjöd ett första steg mot kunskap och kompetens, även om de efterföljande stegen aldrig uppnåddes.

Det är möjligt att återuppliva utantillinlärningen men inte som mässandet från tidigare år utan som en verbal inkörsport till en aktiv procedur som hjärnan måste utveckla för att kunna handskas med nya grammatikkoncept i inlärningen av främmande språk. Det som gör den här typen av utantill inlärningen annorlunda är att den är både verbal och aktiv med hjälp av ordbehandlaren.

Det som inte går att göra på papper, kan göras på skärmen. Eleverna kan agera samtidigt som de lyssnar. När eleverna blir tillsagda att ta bort en infinit ändelse och sätta till en personlig ändelse, kan de göra detta med hjälp av ordbehandlarens funktioner. När eleverna får höra att pronomen kommer före verbet, kan eleverna ta bort det nu överflödiga substantivet och 'Markera och Dra' det sagda pronomet till dess korrekta plats. Tillsagda att göra verb tabeller för oregelbundna verb, kan de klippa och klistra från en lista till färdigt gjorda rutor med rubrikerna: infinitiv, presens, imperfekt, perfekt particip.

Hjärnan har nu fått mycket mera att absorbera jämfört med det som den traditionella utantillinlärningen hade att erbjuda: orden låter likadant och betydelsen är fortfarande den samma men till detta sätts ännu följande till, sekvensen av steg som tagits, individuella ords förflyttning, förändringarna som ska utföras. Alla dessa blir delar av minneshelheten. Då det givna tecknet ges, blir resultatet inte enbart en muntlig respons utan en verksamhet som åstadkommer den eftersträvade effekten.

Den 'verbala inkörsporten' kan ges av läraren eller från en kassett eller via skrivna instruktioner på skärm eller papper. Vilken metod skulle lämpa sig bäst för elever på de olika nivåerna?

Starta från en tom skärm.

Be eleverna att:

Fortsätt tills alla sex personer, singular och plural är kompletta.

Be studenterna att skriva in ett annat -er infinitiv och upprepa hela övningen igen. Sätt sedan (på tavlan/transparang/bildskärm) upp en lista med kända vanliga -er verb och be eleverna att fullborda tre valfria verb.

En muntlig övning kan användas efteråt för att mäta elevernas framsteg; kan de redan producera 'substantiv' formen av 'jouer' utan att titta på skärmen? Eller 'tu' formen av 'dessiner': 'ils' formen av 'patiner'?

Ifall det behövs mera övning kan du be eleverna att fullborda tre verb till. Tala dem genom den första igen, steg för steg.

Om du vill betona singular/plural aspekten visuellt, kan du förbereda filen på förhand. Skapa ett arbetsfält med en tabell bestående av två kolumner och åtta rader, så att infinitiv kan skrivas in i den övre vänstra rutan, följd av singularformerna. Pluralformerna skrivs in i den högra kolumnen.

I vilket skede skulle du ta med innebörd(er) i detta arbete?

Vilka andra grammatikdelar kunde behandlas på detta sätt?

Förbered en fil med kända meningar med Subjekt Verb Tidsfras (S V Tf) t.ex.

Mein Vater fährt jeden Tag mit dem Auto in die Stadt.
Ich spiele samtags Fußball mit meinen Freunden im Park.
Viele Wildblumen sterben jedes Jahr auf dem Lande aus.

Förklara att tyskan ofta nämner tidsfraser (när?) först men att huvud verbet måste förbli det andra betydelsebärande elementet. Två saker måste alltså byta plats: Subjekt & Tidsfras.

Be eleverna att:

i. markera 'jeden Tag' genom att hålla ner den vänstra musknappen och dra markören längs frasen:
Mein Vater fährt jeden Tag mit dem Auto in die Stadt.

ii. släpp upp den vänstra musknappen,
iii. flytta tillbak markören till det markerade området och håll ner den vänstra musknappen,
iv. dra frasen till början av meningen:
jeden Tag Mein Vater fährt mit dem Auto in die Stadt.

v. upprepa markera/dra med 'Mein Vater':
jeden Tag fährt Mein Vater mit dem Auto in die Stadt.

vi. anpassa de stora bokstäverna:
Jeden Tag fährt mein Vater mit dem Auto in die Stadt.

Beroende på förmågan, vill du kanske markera verbet med färg för att betona dess position som andra betydelsebärande element snarare än som andra ordet.

Upprepa med en eller två meningar till, låt sedan eleverna arbeta självständigt. Pröva sedan en muntlig värdering. Klarar de av, efter att ha hört en S V Tf mening, att muntligt upprepa den som Tf V S?

Gör upp en lista över de grammatikdelar i det/de språk du lär ut som bäst lämpar sig för behandling med denna aktiva metod.

Gör upp ett minimum av instruktioner för eleverna om minst två av de grammatikdelar du valt.

Skapa en enkel text, dvs. utan adjektiv och adverb, och med ett för eleverna bekant språkbruk. Begränsa längden till ungefär 2/3 av skärmen för att underlätta bearbetningen. Skapa en tabell under texten dit du skriver adjektiv och adverb/adverb fraser.

Eleverna ombes att endera Kopiera & Klistra In eller Klippa & Klistra In adjektiv och adverb i texten för att göra den intressantare. Beroende på vilket språk som lärs, bör påminnelser om samstämmighet och adjektivens position ges.

När övningen är fullbordad, läser eleverna högt upp sina versioner, så att de kan jämföra sina versioner med andras.

Varför åstadkoms en övning som den här effektivare på skärmen än på ett papper?

Vilka specifika element i de språk du lär ut kunde väl stödas av den här typen av övningar?

Hur fort skulle du överväga att introducera denna typ av aktiviteter (i en liten skala)?

Vilka andra av ordbehandlarens egenskaper kunde utnyttjas på detta sätt? Färgad text? Markerad text? Färgmarkerad text? Sök och Ersätt? Infoga bilder/grafik?

I ett språk som tyska är det en okomplicerad uppgift att betona kasus ändelser. En text skapas där informationsorden som substantiv och adjektiv fattas, men ändelsen finns kvar: t.ex. adjektiven fattas:

En lista på adjektiven finns i tabellen nedan. Eleverna Kopierar & Klistrar In adjektiven i texten, och de tar enbart bort '...' och lämnar kvar ändelserna.

Raderingen av '...' kommer att leda till problem! Elever som är ännu inte har kontroll på tangentbordet kan oavsiktligt stryka bort ändelserna på samma gång. Hur skulle du göra för att undvika detta?

Utöka den här uppgiften till en användbar övning. Var skulle du placera den i undervisningen? Hur skulle du utnyttja denna egenskap och denna typ av uppgifter?

Tänk på de språk du lär ut. För vilka specifika grammatikdelar skulle den här typen av övningar lämpa sig?

Lärare tillbringar många timmar med att göra material som de kan använda i sin undervisning. Väldigt ofta arbetar de sent in på kvällarna med att göra blad som ska kopieras upp för följande dags lektioner - för att sedan konstatera att kopieringsapparaten är ur bruk eller att de blivit försenade på morgonen eller att kön är en kilometer lång!

Dessutom är fotokopiering dyrt, vilket gör att budget nedskärningar oftast bestämmer vad som är genomförbart i klassrummet när det är fråga om aktiviteter och övningar. Du kan ha en utmärkt idé, men om det innebär att varje elev ska ha ett separat papper plus ett papper till att klippa i bitar, blir kostnaden oöverkomlig.

Här har man nytta av IKT kunskaper! Papper till datorns skrivare är billigt; enligt uppgifter från England kostar ett papper 0.01 euro. Utskriftkostnaderna ökar priset en aning men jämfört med fotokopieringens pris på 0.07 euro för varje kopierat papper, skulle inbesparingarna vara avsevärda! Vilket i sin tur leder till att du kan utveckla och förverkliga dina idéer utan att behöva bekymra dig lika mycket för kostnaderna.

Dessutom är den produktionskvalité du kan uppnå en klar fördel. Räkna även med den direkta tillgången, inte enbart för dig själv utan även för dina kollegor, dessutom är det enkelt att ta en diskett full med idéer hem och du kan på ett behändigt och enkelt sätt bearbeta materialet för att det ska lämpa sig för nya klasser. Plötsligt har du funnit ett nytt sätt att spara tid och möda, samtidigt som du har fått bättre och mer anpassningsbara resurser för mindre kostnad. Ifall någon behöver en orsak för att göra förvärvningen av IKT kunskaper till en prioritering, borde det här vara en bra sådan.

i. ABC cards -med användning av inramning och ökad teckenstorlek
ii. Prompt cards - med användning av 'format'
iii Turn and Learn cards - med användning av omvänd skrift
iv. Vocab exercises - med användning av ' tabeller'

i. byta pappersstorlek
ii. teckenstorlek & stil
iii. använda färg, kursiv stil, fet stil
iv. ramar och kantlinjer
v. sätta in tabeller
vi. göra egna format
vii. kopiera fullbordade arbetsblad

Det finns flera sätt att skriva in så kallade 'utländska tecken' i ordbehandlare eller andra textbehandlingsprogram. Vissa program, t.ex.. Microsoft Word och Fun with Texts, gör användninga av sättet att hålla ner Ctrl tangenten samtidigt som man trycker ner en tangent med symboler för olika accenter - eller kolon för att representera tyskans omljud (Umlaut). Det finns även program som FrKeys av Patrick Smears (marknadsförs av Camsoft), som gör det möjligt för läraren att definiera en uppsättning av tecken som dyker upp på en liten meny i skärmens övre hörn. Vilket tecken som helst kan, med en musklickning på det önskade tecknet, fås med i vilken Windows tillämpning som helst.

David Wilson publicerade en nyligen utförd undersökning i Lingu@NET Forum som, kanske lite överraskande, visar att de flesta elever fortfarande föredrar det gammalmodiga sättet att skriva utländska tecken genom att hålla ner Alt tangenten och sedan slå in en serie av tre eller fyra siffror. Fördelen med denna metod är att den fungerar med så gott som alla mjukvarutillämpningar (inklusive DOS tillämpningar) och även med datorer som inte har standardiserade tangentbordsinställningar. Det går även fortare att använda tangentbordet än att använda musen för att välja ett tecken från en meny bara man en gång får inpräntat de vanligaste teckenkoderna i sitt huvud. Några skolor har löst problemet genom att sätta upp en lista på de vanligaste tecknens sifferserier på väggen. Nedan följer ett urval av tecken:

Grammatik och stilkontrollörer måste behandlas med viss försiktighet. De flesta grammatikkontrollör funktioner som är inpackade i ordbehandlingsprogram är tänkta att användas av personer med språket i fråga som modersmål och förutsätter därför att användaren har en viss kompetens i målspråket. De förändringar som de föreslår:

• kanske inte förstås av en som inte har målspråket som sitt eget modersmål,
• är inte nödvändigtvis bra förslag.

Det finns två användbara artiklar som i detalj diskuterar grammatik- och stilkontrollörernas effektivitet. Den första beskriver ett experiment med elever som studerar engelska som främmande språk som utfördes avYu Hong Wei vid Thames Valley University. Denna artikel finns tillgänglig på nätet: "Do grammar checkers work?" (Yu Hong Wei och Davies 1997). Den andra beskriver ett experiment som utfördes av Jacobs och Rodgers (1999) med franska studerande på universitetsnivå. Båda artiklarna drar samma slutsats att grammatikkontrollörer faktiskt är till nytta för studeranden av främmande språk, men eleverna måste vara medvetna om sina begränsningar och behandla varje förslag med eftertanke - därav titeln på Jacobs och Rodgers artikel: "Treacherous allies".

Ett online referensverktyg passar troligen bättre som ett hjälpmedel vid skrivandet av främmande språk, till exempel The French Reference från Language Intelligence. En elektronisk ordbok och synonymordbok, som används i samband med en konkordansbok, t.ex.. MonoConc (se även Modul 2.4) och ett hyfsat korpus, är mycket mera användbara verktyg.

Har du använt en grammatik och stil kontrollör? I så fall, på vilka sätt har den varit (a) användbar, (b) otillfredställande?

A word-processor is more than a writing machine, ett informationsblad skrivet av Pam Haezewindt, Leicestershire Comenius Centre, UK, är det andra i en serie av informationsblad från MFLIT på the National Grid for Learning website och hittas under rubriken Twenty ideas that work! http://vtc.ngfl.gov.uk/resource/cits/mfl/info/wordproc.html

Se även följande för andra idéer om användningen av ordbehandlare i språkklassrummet:

Claire Bradin's site: http://edvista.com/claire/wp.html
Vance Stevens' site: http://www.geocities.com/Athens/Olympus/4631/wordproc.htm

Vilka av de idéer som föreslås i denna modul av Heather Rendall och av Pam Haezewindt, Claire Bradin och Vance Stevens verkar mest lockande - och varför?

Har du använt en ordbehandlare på något annat intressant sätt i språkundervisningen? Berätta för oss andra!

Crystal D. (1987) Encyclopedia of Language, Cambridge: Cambridge University Press.

Jacobs G. och Rodgers C. (1999) "Treacherous allies: foreign language grammar checkers", CALICO Journal 16, 4: 509-530.

Yu Hong Wei och Davies G. (1997) "Do grammar checkers work?". In Kohn J., Rüschoff B. and Wolff D. (eds.) New horizons in CALL: proceedings of EUROCALL 96, Szombathely, Hungary: Dániel Berzsenyi College.

Återgå till ICT4LT -projektets svenskspråkiga sidor