ICT4LT Module 1.4

Vad är datorstödd språkundervisning?

• Mål
• Modulens författare
• Vad är datorstödd språkundervisning?
• Historia
• Klassificering av språkundervisningsprogram
• Datorns roll i undervisningen
• Om utvärdering av språkundervisningsprogram
• Självstudier
• Distansstudier
• Att begrunda
• Litteratur
• Feedback

I den här modulen presenteras grunderna till datorstödd språkundervisning. I början av modulen behandlas den datorstödda undervisningens historia och nödvändiga definitioner, därefter undersöks de undervisningsprogram som är tillgängliga i Finland, samtidigt som utvärderingskriterierna begrundas. I slutdelen står själv- och distansstudier i fokus. Denna modul kompletteras av modul 2.2, när det gäller multimedia och undervisningsprogram.

Den ursprungliga engelska modulen gjordes av Graham Davies, Sue Hewer, Heather Rendall, Peppi Taalas och Ros Walker.

Lägg märke till att de engelska och italienska modulerna ställvis kan skilja sig avsevärt från de finska och svenska modulerna, det lönar sig med andra ord att ibland se efter hur ämnet har behandlats i de andra språkmodulerna.

Det finns många teknologiska tillämpningar som stöder språkinlärning och språkundervisning. Tillämpningarna är vanligtvis av två olika typer: allmänna arbetsredskapsprogram som textbehandling (se. modul 1.3), framställningsgrafik (t.ex. PowerPoint, Freelance Graphics), e-postprogram och webbläsar utnyttjande program (se. modul 1.5), och speciellt för (språk) inlärning inriktade program. Som en "tredje typ" kunde man även nämna så kallade Edutainment -program (Education + Entertainment), under vars typiska spelutseende och grundidé har gömts ett undervisningstema. Tyngdpunkten i denna modul ligger på datorstödd språkundervisning, men även andra områden kommer att åtminstone ytligt behandlas. Även redskapsprogram som är ämnade för allmänt bruk passar väldigt bra i språkundervisningen, så länge man planmässigt utnyttjar varje programs specialegenskaper. Med tanke på språkundervisningens målsättning går det utmärkt att utnyttja teknologin för att uppmuntra eleverna till processkrivning och till olika textmanipuleringsuppgifter.

De programpaket som är ämnade för datorstödd språkundervisning reflekterar naturligtvis tillverkarens övertygelse om hur man lär sig språk. Uppfattningar om språkinlärningen och programmets målsättning är ibland väldigt märkbara och ibland är det upp till användaren att själv bilda sig en uppfattning. Programmen innehåller olika övningar som stöder språkinlärningen och tillämpar det stoff som har inlärts. Språkundervisningsprogrammen kan vara stängda och specifika till sitt innehåll ('content-specific'), vilket innebär att varken eleven eller läraren kan välja övningens språkliga innehåll eller form (till exempel Euro Plus + -serien). Andra program kan igen vara öppna och utan innehåll ('content-free'), vilket innebär att läraren kan föra in de uppgifter han/hon vill i datorn och programmet gör i sin tur om uppgifterna till färdiga övningar (till exempel några Alfa-soft program). Det tredje alternativet utgörs av program som inte är fokuserade på innehållet, utan där den bakomliggande tanken är att användaren ska agera och använda språket för att komma vidare i programmet. Så fungerar till exempel Broderbunds Carmen Sandiego-program..

Man tror ofta att datorstödd språkundervisning innebär det samma som det traditionella sättet att använda informations- och kommunikationsteknologin som hjälpmedel för undervisning och inlärning. Denna uppfattning får inte understöd av alla och det finns säkert goda skäl att se området som mer omfattande än man traditionellt har gjort. Till exempel Levy (1997:1) har definierat den datorstödda språkundervisningen på följande sätt:

"Computer Assisted Language Learning (CALL) may be defined as ‘the search for and study of applications of the computer in the language teaching and learning’ "

Som klart framgår av detta citat, är det inte frågan om att använda enstaka undervisningsprogram, utan om att utveckla språkundervisningen med hjälp av teknologin.

Datorstödd språkundervisning (rättare sagt CALL) är som term relativt ny, och togs i bruk först i början av 1980-talet. Dess föregångare var termen CALI (Computer Assisted Language Instruction), vars användning upphörde eftersom den associerades med behavioristiskt programmerad inlärning (programmed learning), som byggde på upprepande övningar (sk. drill) och den omedelbara feedback som dessa gav. Den datorstödda språkundervisningens fält bredde ut sig under hela 80-talet och dess utveckling styrdes av både en kommunikativ aspekt och en allt snabbare teknologiutveckling, bl.a. multimedia och kommunikationsteknologi. Nuförtiden anses datorstödd språkundervisning omfatta hela spektrumet för den moderna undervisningsteknologin. I början av 1990-talet föreslogs att en alternativ term skulle tas i bruk (Technology Enhanced Language Learning (TELL) eftersom TELL ansågs bättre beskriva de övningar som gjordes under benämningen datorstödd språkundervisning. Denna alternativa term hann aldrig riktigt fram till Finland, alltså har termen datorstödd språkundervisning fått vara orörd, åtminstone till namnet. Ordet "enhanced" (förhöja, öka, ge större intensitet) har dock sin egen charm, på så sätt att det innehåller tanken om något nytt eller mera av något, det för med sig någon typ av tilläggselement till undervisningssituationen och fungerar inte enbart som en assistent.

Språkundervisning och datorer möttes för första gången efter andra världskriget. De amerikanska soldater som placerades på olika baser över hela Europa skulle snabbt och effektivt lära sig att tala ett nytt språk. Trots den allmänna uppfattningen användes datorer som stöd för språkinlärningen även på andra ställen redan från början av 60-talet. På den tiden begränsades användningen till universiteten, vars databehandlingsinrättningar var stora och välkända. Redan i början av 80-talet användes datorstödd språkundervisning i många skolor runtom Europa.

Inget av de i undervisningen använda tilläggsmaterial har något mervärde som sådana. Mervärdet uppstår när materialet integreras med andra aktiviteter. För att lärarna ska kunna integrera materialet med andra aktiviteter, måste de förstås först planera helhetsmålet med aktiviteten, med andra ord, varför, vad, hur, när och för vilket ändamål. Sedan är det bra att ha kunskap om programmen och deras olika typer samt även vilken typ av aktivitet som kan stödjas med hjälp av dessa i olika situationer. Nedan kommer först en redovisning för olika programtyper samt olika sätt att närma sig deras roll i en undervisningssituation.

Traditionella undervisningsprogram (i nyare program uppträder dessa typer i ett och samma program)

Fyll i luckorna (gap-fill)
Ordföljd (re-organization)
Flerval (multiple choice)
Öppna textövningar, (free-format)
Språkspel
(Mera information, t.ex. Davies and Higgins, 1985, Jones and Fortescue, 1987)

Simulationer och uppslagsböcker

Med hjälp av dessa två programtyper kan man i undervisningssituationen bygga endera språngbrädor till många andra ämnen eller så kan de användas som en del av aktiviteten. De kan även stöda problembaserade inlärningssituationer genom att programmet byggs ut till ett verksamhetsfält (simulationer) eller som bakgrundsmaterial för aktiviteten (uppslagsböcker). Fördelen med dessa två programtyper är att de inte i sig bestämmer vad de kan eller inte kan användas till, istället kan de ingå som en del av många olika aktiviteter.

PROGRAM SOM ÄR TILLGÄNGLIGA I FINLAND:

(OBS! Inget hindrar att program beställs från utlandet, även om det alternativet inte tas hänsyn till här)

SUKOL

Multimedia-program:

All-in-One -för åldrarna 3-12, språkprogram för fem olika språk

"Fyll i" uppgifter och strukturövningar
Textvarnen-Textmuhle-Moulin À Textes-Melnitsa-Molino
Textmill
Visama
Textuppbyggnad
Superkvarnar (Supermyllyt) (Supermill, Jättekvarnen, Supermuhle Ja Supermoulin)
Melnitsa

Läsförståelse
Linemill

Förståelse av ord och text
Fillmill

Övning av ord och uttryck
Oddmill
Wordmill 1-3
The Word-board game
Idioms
Ordjakt
300 Verbes Français

Sateenkaari -arbetsredskapsprogram
Sateenkaari 1 (textövningsprogram)
Sateenkaari 2 (textuppbyggnadsprogram)
Sateenkaari 4 (ordförråd - och strukturövningar)

A-Files
Du är en rymdvarelse. Din uppgift är att smälta in i det brittiska samhället och klara dig där utan att väcka misstankar. Du måste alltså behärska landets språk tillräckligt bra och kunna ta seden dit du kommer. Kom ihåg att hålla ett öga på dina energipoäng! The A-Files är ämnad att stöda engelska studier på högstadienivå, men det lämpar sig även som övnings- och repetitionsmaterial för alla som behärskar grunderna i språket.

@ctive-serien
Serien har fyra olika nivåer: nybörjare, förkovrad nybörjare, mellannivå och förkovrad. Varje nivå är planerad att motsvara ett år av studier och består av 120 timmar aktiva språkstudier.

WSOY:s elektroniska ordböcker
Wsoy:s förnyade ordböcker för många olika språk

Program som är tillgängliga hos bokhandlarna

Who is Oscar Lake? (Language Publications Interactive Inc.)
Äventyrligt språkundervisningsprogram. Kan fås på engelska, tyska, franska och italienska.

Asterix: Lär dig engelska / franska / italienska/ latin / tyska
(Eurotalk: (http://www.eurotalk.net))
Ett program som baserar sig på de populära gallernas äventyr, vilket gör språkinlärningen effektiv och spännande.

Program ämnade för studier i flera språk. Inhemsk produktion.

PORTRADE
PORTRADE International har sammanställt ett urval av olika tillverkares multimedia språkundervisningsprogram och ordböcker (se: LINGU@NET).

På Utbildningsstyrelsens edu.fi - server hittar du Romppuapaja, där du kan få tilläggsinformation om undervisningsprogram som används av språklärare. Klicka här för att komma till Romppuapaja.

Den ursprungliga texten har skrivits av Douglas Mills (Illinois universitet), med vars tillstånd texten fick användas och översättas till svenska. Den ursprungliga texten hittar du på: http://deil.lang.uiuc.edu/resources/possible.roles.html

Relevant för elevens behov:

• kan anpassas eller författas av läraren?
• tidsinvestering vs. med att köpa ett färdigt paket
• klasstids faktorn (tid som går åt till att lära sig teknologin vs. med värdet i språkinlärning eller det generella värdet för eleven)
• tillgängliga resurser och stöd

Som redan tidigare har nämnts, borde programanvändningen långtgående bygga på andra aktiviteter och någon sort helhetsplan. När det gäller själva utvärderingen av program måste man utnyttja sin egen yrkesskicklighet och sunt bondförnuft. Det är svårt att här presentera några allomfattande utvärderingskriterier, först och främst av det skälet att sådana inte existerar. Dessutom varierar den rådande situationen och behoven så stort hela tiden, att en presentation av kriterier enbart skulle göra alla parter en björntjänst. När man utvärderar program ska man fästa uppmärksamheten vid två saker: 1) pedagogiska särdrag och 2) kvalitativa aspekter. Pedagogiska särdrag är till exempel programmets syn på inlärning, uppfattning om hur inlärningen fortskrider, ändamålet med övningarna, mångsidig presentation av stoffet. Kvalitativa aspekter är till exempel klarhet, stabilitet, visuell klarhet samt användbara instruktioner. Ifall programmet och dess instruktioner är svårfattliga, slösas alltför mycket tid bort på dem under undervisningssituationen. På samma sätt är programmets flexibilitet och beaktandet av olika användningssätt en del av de kvalitativa aspekterna. Programmet måste även ha en spar- och utskriftsfunktion.

(Ros Walker)

Denna del är en introduktion till användningen av undervisningsteknologi för självstudier. Modul 3.1 ska behandla ämnet närmare och bland annat granska fallstudier från olika Europeiska skolor och högskolor, där användningen av självstudiecenter har fungerat bra.

Tähän mennessä on pääasiassa käsitelty opetusteknologian käyttöä koko luokan tai pienempien ryhmien kanssa. Opetusteknologiasta voi olla paljon hyötyä myös sellaisissa itsenäisen työskentelyn vaiheissa, joita kutsutaan itseopiskeluksi (self-access).

Så här långt har vi främst behandlat användningen av undervisningsteknologi i hela klasser eller i mindre grupper. Undervisningsteknologi kan även vara mycket användbar i de skeden av självständigt arbete som kallas för självstudier.

Många föreställer sig att självstudier involverar något typ av studiematerialscenter, även om det kanske skulle vara mera träffande att tänka på det som ett sätt att förhålla sig till inlärning och undervisning. Självstudiecenter å sin sida producerar material för läroinrättningar, som satsar på självstudier som en del av självständiga och självstyrda studier.

Många av övningarna är alltför tidskrävande för att kunna utföras under en lektion. Sådana är till exempel vokabulärövningar, intensiva hörförståelser och strukturövningar. När elevernas självständiga studier stöds av språkundervisningsprogram, har man även kunnat observera en förbättring av arbetet under lektionerna. Många av undervisningsprogrammen passar mera naturligt för självstudier, deras ideala användning är alltså som komplement och stöd för övrig undervisning. Överlag lönar det sig att tänka efter för vilka ändamål den gemensamma klasstiden utnyttjas, eftersom den som en social situation är extremt värdefull och i det hänseendet en resurs som tycks minska. Självstudier är förstås även situationer, där eleverna har erbjudits möjlighet att använda sig av olika tilläggs- och stödmaterial utom lektionstid, trots att de inte utgör en del av själva kursen.

Vad har man då för nytta av datorstödd språkundervisning i självstudier?

Tidpunkten för och längden på studierna bestäms av eleven, eftersom studiematerialet är tillgängligt när som helst. Eleven kan välja övningar och ämnen som intresserar. Eleven kan arbeta i egen takt. Det går även att återvända till avklarade övningar och uppgifter när som helst. I klassrumsundervisningen kan man koncentrera sig på övningar som inte går att göra självständigt (introduktion och behandling av nytt stoff, konversationsövningar osv.)

Till självstudier hör förstås även problem, men de är inte oöverkomliga. Eleverna måste motiveras till regelbundna studier. Vid användningen av program behövs ibland tekniskt stöd. Det måste även finnas en tillräcklig användning för materialet för att anskaffningen ska vara motiverad.

Att sätta upp och underhålla ett självstudiecenter

Datorer:

OBS: Om man med nätverkskopplade datorer använder program, som har mycket ljud och videofiler, kan deras kvalitet försämras avsevärt och i värsta fall leda till att datorn låser sig. Att nätverkskoppla datorer kan dessutom vara en dyr affär. Därtill kan även problem uppstå med licensavtalen, eftersom varje program måste ha lika många licenser som antalet datorer programmet körs på. Ett alternativ är att installera en "programmätare" i datorerna som övervakar och mäter programmens användning i nätverket.

Program som används för självstudier:

Vilka språk undervisar du i? På vilken nivå?
Vilken typ av program har du redan använt i din undervisning?
Vad tyckte du om kvalitén på dessa program?
Hur mycket kostade programmen?
Önskar du, att det för vissa språk (t.ex. japanska, ungerska osv.) fanns program ämnade enbart för självstudier?

Så här styr du en ändamålsenlig användning av självstudiematerialet:

• · Informera eleverna och personalen om vilken typ av självstudiematerial som finns tillgängligt, var det finns och hur det används. Att enbart informera i början av terminen räcker inte, eftersom den informationen riskerar att förbises i mängden av all annan information som då delas ut. Möjligheten till självstudier bör poängteras allt emellanåt, till exempel på följande sätt "Det finns ytterligare material om detta ämne i självstudiematerialscentret. Pröva till exempel X".
• · Arrangera tillfällen där den övriga personalen ges möjlighet att prova på att använda materialet med vägledning nära till hands. Intresset väcks ofta via egna erfarenheter och möjlighet att bekanta sig med materialet.
• · Uppmuntra eleverna att göra upp en tidsplan för självstudierna.
• · Gör en ("language adviser") för eleverna, som hjälper dem att planera sina studier och att effektivt kunna utnyttja möjligheterna kom ihåg att vissa kan vara lite rädda för datorer.
• · Granska din arbets-/ undervisningsplan och tänk över hur du kunde integrera datorstödd språkundervisning.
• · Har du färdigt material eller skulle det löna sig att skaffa program, med vilka du kunde göra egna program? Det är inte alls lika svårt som det låter! Man behöver inte vara dataexpert eller programmerare för att kunna göra sina egna program. Se. modul 2.5.

Följande länkar bidrar med mera information om ämnet:

http://ec.hku.hk/autonomy/ - Autonomy and Independence in Language Learning. Resources Section innehåller många länkar till olika självstudiecenter, många av dessa skriver detaljerat om sitt utbud.

http://www.hull.ac.uk/langinst/plan/index.htm - Professional Language Advisers' Network

http://www.lang.ltsn.ac.uk/cit/swdb.html. Programmet väljer ut passande program och programtillverkare efter att du själv har valt vilket språk och vilken nivå du är intresserad av.

http://www.camsoftpartners.co.uk/mpc01.htm - Multimedia CD ROMs Multimedia Cd-roms -Graham Davies granskar användningen av olika CD-ROM i klassundervisningen och självstudier.

Terminologi

"Öppna inlärningsmiljöer", "flexibel undervisningsmodell", "distansundervisning" är några av de termer, som dyker upp i dagens diskussioner om undervisning. För var och en av dessa termer finns någon typ av "grunddefinition", men några exakta, av alla accepterade definitioner finns tyvärr inte. I detta avsnitt är det frågan om de situationer, där eleverna själva agerar självständigt och i sin egen takt, på valfri plats och tidpunkt. Det är alltså närmast frågan om en flexibel undervisningsmodell, där tankarna bakom distansundervisning och öppna undervisningsmodeller har kombinerats. Vi bör även observera, att modeller av denna typ långtgående baserar sig på självstudier, som möjligtvis stöds av olika tutor - arrangemang (mera om detta i senare moduler).

Termen distansundervisning ger ofta upphov till föreställningen om stora massgrupper, som studerar under någon läroinrättning men är bosatta på annan ort än läroinrättningen. Denna typ av inrättningar är till exempel Open University i England, som har tiotusentals studeranden varje år. (Det finska Öppna Universitetet grundar sig inte på samma principer, eftersom "öppna" i det här fallet bokstavligen syftar på ett skolningssystem som är öppet för alla, och som inte har något direkt samband med distansundervisning).

De riktiga distansundervisningskurserna utnyttjar så många olika typer av media som möjligt för att stöda undervisningsmaterialet och inlärningen. Undervisningsmaterialet är traditionella böcker, video och olika undervisningsprogram. På vissa kurser används även televisions- och radiosändningar som material (jfr YLEs opetuslähetykset). Det i Finland verksamma Internetix sänder program i anslutning till studierna via Nettiradio Mikael. Dessa så kallade distanskurser har ofta några närvaroperioder, varifrån uttrycket flexibel modell har sitt ursprung (tidigare användes flerformsundervisningtermen)

Mervärdet som informations- och kommunikationsteknologin för med sig

När vi talar om mervärde är det lika bra att från början klargöra situationen det är frågan om. Här är det frågan om en situation, där distansundervisningen utgör ett alternativ till kontaktundervisning (ansikte mot ansikte). Till att börja med bör vi konstatera att teknologins fortsatta utveckling leder till att gränserna mellan dessa två undervisningsformer suddas ut, vilket i sin tur leder till att distansundervisningen allt mer används som en del av kontaktundervisningen. Kurserna planeras alltså på så sätt, att en del av aktiviteten sker i kunskapsnät och en del ansikte mot ansikte. Dessa förändringar kommer även att gälla grundskolor och inte enbart vara en del av universitetens och vuxenutbildningens vardag. Inom grundutbildningen kan man med hjälp av teknologin även garantera att mindre studerade språk får behålla sin plats i läroplanen.

I dagsläget kan man räkna upp fyra områden, för vilka informations- och kommunikationsteknologin ger ett mervärde: anordna och styra kurser, distribution av innehållet, kommunikation på målspråket och byggandet av studerandesamfund. Bedömning är även det ett område som är värt att nämna, även om det befinner sig i startgroparna speciellt när det gäller språkfärdighet på högre nivåer och produktiva färdigheter (tala och skriva).

Anordna och styra kurser

När distansundervisningskurser styrs från ett centraliserat ställe, blir postgången enorm som för till exempel det engelska tidigare nämnda Open University. Med post får eleverna, förutom materialpaket, även läsordningar och inlärningsuppgifter, svarsexempel, datum när prestationerna ska inlämnas osv. Så småningom har denna uppgift överförts till kursernas webbsidor, vilket avsevärt minskar utbildningsorganisationens utgifter. Eleverna skickar frågor angående utbildningen i allt större omfattning via elektronisk post, vilket i sin tur underlättar både svarshanteringen och informationsspridningen jämfört med till exempel telefonförfrågningar. Även kommunikationen mellan elever och tutorer överförs alltmer elektroniskt vilket leder till att det finns ännu mera eftertanke i både frågor och svar. Detta kan kanske anses ha ringa fördelar, men inbesparingen av tid är kännbar. På detta sätt fås mera tid över för själva inlärningen. Om man ännu tar i betraktande, att den största delen av nutida dokument redan finns färdigt i elektroniskt format, behövs inga specialåtgärder för att göra dem tillgängliga via nätet eller för att skicka dem som bilaga med elektronisk post, än mindre behövs dyra kuvert eller frimärken.

Många universitet och läroinrättningar använder webben till att sprida en stor del av sin information. Detta visar vart vi är på väg, allteftersom informationen som ska spridas blir allt mer omfattande, kommer kunskapsnäten att bli allt mer visuella och interaktiva.

Distribuering av innehåll (delivery of content)

CD-ROM är ett bra sätt att distribuera ett specifikt material riktat till en viss grupp. Detta sätt tillåter interaktiva aktiviteter, samt gör det även möjligt att utnyttja bilder och ljud. Det krävs dock tid och mycket kunskap för att åstadkomma användbart material, dessutom ryms det till exempel inte så stora mängder videomaterial på CD-ROM, trots den relativt stora lagringskapaciteten. För tillfället är CD-ROM ett alternativ enbart för stora, specifika massor eller för grupper som har råd att betala stora summor för utbildningen. Vid jämförelse med videokassetter och traditionella c- kassetter, erbjuder cd-rom en avsevärt mycket bättre ljud- och bildkvalitet i betydligt mer hållbart format.

WWW håller på att bli en riktig utmanare till cd-rom, eftersom det är betydligt mer flexibelt och ett medium som kan anpassas efter tid och behov. Baksidan är de problem som uppstår när det gäller informationssäkerheten, samt de långsamma uppkopplingar som privatpersoner (och ofta även skolorna) har. När det gäller undervisning kan det ses som en nackdel att material sätts ut på nätet utan någon märkvärdigare pedagogisk eller systematisk planering. För kursbruk har redan fötts en stor samling av texter på nätet. Många av dessa texter är oerhört svårhanterliga och svårlästa, för att inte tala om att de är tidsödande.

I modulerna 1.5, 2.3 och 3.3. behandlas ändamålsenlig planering och uppbyggnad av webbsidor.

Kommunikation på målspråket

Bristen hos språkundervisning som helt sker på distans är att talsituationerna saknas helt. Denna brist är svår att korrigera med hjälp av traditionella medier, att skriva brev är en helt annan inlärningssituation än en diskussion, även telefondiskussioner med läraren på målspråket känns konstgjorda och kan även utgöra ett stressmoment för eleverna. Informations- och kommunikationsteknologin har här ständigt flera och mer utvecklade alternativ att erbjuda.

Elektronisk post

Det naturligaste kontaktskapande sättet för eleverna är elektronisk post. Den möjliggör diskussioner både mellan två personer och mellan grupper. Detta kan man effektivt utnyttja i olika kollaborativa övningar, som eleverna utför med varandra. Tutorn kan även sätta ut sin egen adress på grupplistan och kan på så sätt följa med i diskussionen som pågår mellan eleverna, och se till att det överhuvudtaget pågår en diskussion. Elektronisk post är ett asynkront medium (diskussionen/sändandet av meddelanden sker inte i realtid), därför kan deltagarna skriva eller svara på meddelanden när det passar in i deras tidtabell. Denna fördröjning ger även de elever som behöver lite mera tid, en chans att i lugn och ro tänka över det de skriver, utan att de för den skull faller ut ur diskussionen. Det här är en klar fördel i språkundervisningen, eftersom elever på olika färdighetsnivåer kan delta i samma diskussion. Samtidigt kan stiliseringen av språket byggas in som en del av aktiviteten.

Diskussionslistor

Diskussionslistor är riktad kommunikation via e-post. Med hjälp av dem är det enkelt att hålla kontakt även med stora grupper av studeranden. Du kan läsa mera om diskussionslistor i modul 1.5.

Tandem-inlärning

Ur ett på Sheffields Universitet startat partnerprojekt för eleverna har utvecklats tandem-inlärning som grundar sig på användning av elektronisk post. Tanken bakom Tandem-inlärning är att placera elever från olika länder och med olika modersmål i grupper, så att de med hjälp av elektronisk post kan diskutera och lära sig olika aspekter om varandras språk. Resultaten från projektet har hittills vara uppmuntrande och verksamheten har utvidgats från de få ursprungliga språken, till att omfatta de flesta Europeiska språk. Mera information hittas på International Tandem Networks hemsida på adressen: http://www.tcd.ie/CLCS/tandem. På sidorna finns redan nu en svenskspråkig sektion, Finland kommer att ansluta sig till projektet inom en snar framtid.

Chat

Informella kontakter med talare av målspråket erbjuds på olika chat-sidor. En liten varning är dock på sin plats när det gäller användningen av dessa sidor: de pågående diskussionerna kan ibland innehålla element som inte lämpar sig för skolvärlden. På vissa sidor eller chattlinjer är det möjligt att grunda sina egna slutna diskussionsområden, där det är enklare att kontrollera innehållet i diskussionerna.

Nätburna diskussioner

En av de kanske mer betydande möjligheterna som teknologin erbjuder, är diskussioner via Internet i realtid. Det finns möjlighet till diskussioner (eller snarare förhandlingar) mellan grupper eller två punkter. På utrustningssidan behöver man Internet-uppkoppling, mikrofon, hörlurar och förstås en relativt snabb dator. Det finns många olika typer av programvara att välja mellan, du hittar mera information om dessa via länkarna. Problemet vid denna typ av aktivitet är att linjen ibland kan vara långsam, vilket resulterar i att diskussionen istället kan bli något av en hörförståelse under extremt svåra förhållanden. Med tiden lär detta problem försvinna och förmedlingen av ljud från ett ställe till ett annat via Internet kommer att bli enklare.

http://www.excite.com

http://www.edu-cyberpg.com/diversity.html

Diskussionen kan göras mer visuell med hjälp av en så kallad webb kamera, diskussionsdeltagarna kan alltså skicka videobilder i realtid åt varandra. Ännu mera betydande är den möjlighet till kollaboration som är inbyggd i programmen, eleverna kan alltså dela på samma dokument och arbeta med det tillsammans i realtid. En av de mer kända tillämpningarna för detta ändamål är Microsofts Netmeeting program. Detta program kan dessutom laddas ner gratis från Microsofts hemsida. Den här typen av aktivitet ställer inte större krav på utrustningen än vad realtidsdiskussioner gör. För att förmedla bilder från dator till dator, krävs dock en webbkamera och snabb Internet-uppkoppling.

Elektroniska inlärningsgemenskaper

Speciellt inom distansundervisningskurser som betonar kommunikation, är uppbyggnaden av inlärningsgemenskaper en viktig del av inlärningssituationen. Det pratas mycket om virtuella studiegemenskaper och social närvaro (social presence). I och för sig är det inte förvånande att dessa frågor blivit väldigt centrala i just språkundervisningen, eftersom en stor del av språkinlärningen är växelverkan med både språket och andra användare av språket. Det är även klart, att en av de viktigaste förutsättningarna för en framgångsrik växelverkan är att människorna till sin natur vill diskutera med varandra.

En gemenskapskänsla föds inte heller automatiskt vid en nätdiskussion, speciellt om människorna inte har träffats mer än flyktigt tidigare. Att kommunicera med ansiktslösa främlingar utan några som helst sociala vinkar är för många väldigt svårt och man borde därför inte utsätta elever för en sådan situation. Det sociala elementet måste alltså byggas till en del av den aktivitet som sker på nätet, till exempel genom presentationer eller med hjälp av icke officiella diskussioner. En annan möjlighet är att framskrida med aktiviteter för små grupper, vilket gör att eleverna får en känsla av att de tillhör en "gemenskap", med vars hjälp det är enklare att delta in en diskussion som pågår i hela gruppen.

Via länkarna nedan hittar du mera tilläggsmaterial. Även Modul 2.3 kommer att behandla detta ämne.

http://www.vicnet.net.au/~twt/sophie.html

http://www.jalt-publications.org/tlt/1998/02/davies

1. Kommer du att tänka på situationer i din egen undervisning, som skulle vara naturligare att göra med hjälp av en teknologisk lösning?
2. Vad anser du själv om mervärdet som teknologin för med sig i språkundervisningen?
3. Hur tror du framtiden kommer att utforma språkundervisningen och teknologin?

Appel M. (1999) Tandem language learning by e-mail: some basic principles and a case study. CLCS Occasional Papers No. 54. Trinity College Dublin, Ireland.

Bush M. (Ed.). (1997) Technology-Enhanced Language Learning. Illinois: National Textbook Company.

Davies G. D. (1997) "Lessons from the past, lessons for the future: 20 years of CALL". In Korsvold A-K. & Rüschoff B. (eds.) New technologies in language learning and teaching, Strasbourg: Council of Europe: 27-51. Also on the Web

Hardisty D. and Windeatt S. (1989) CALL, Oxford: Oxford University Press.

Hewer S. (1997) Text manipulation: computer-based activities to improve knowledge and use of the target language (CILT Infotech series No. 2), London: CILT.

Holmes G. (1984) "Creating CAL courseware: some possibilities". In Wyatt D. H. (ed.) Computer assisted language instruction, Oxford: Pergamon: 41-46.

Holmes G. and Kidd M. (1981) "The evolving case for computers in the study of modern languages", ALLC Journal 1, 1: 7-10.

Ingraham, B., and Emery, C. (1991) "France InterActive": a Hypermedia Approach to Language Teaching, Educational and Training Technology International, 28(4), 321-333.

Kuure, L., Saarenkunnas, M. & Taalas, P. (2002). Negotiating a New Culture of Doing Learning? A Study of Interaction in a Web Learning Environment with Special Focus on Teacher Approaches. Applied Language Studies - Apples Vol. 2 Issue 1.

Levy M. (1997) CALL: context and conceptualisation, Oxford: Oxford University Press.

Rendall H. (1988) "Life without the Computer", CALLBOARD No. 10, NCCALL Ealing College of HE, London.

Rendall H. (1998) Stimulating grammatical awareness: a fresh look at language acquisition (CILT Pathfinder series No. 33), London: CILT.

Rendall H. (1999) Active grammar, Dunstable, UK: Folens.

Schneider E. W. and Bennion J. L. (1984) "Veni, vidi, vici, via videodisc: a simulator for instructional courseware". In Wyatt D. H. (ed.) Computer assisted language instruction, Oxford: Pergamon: 41-46.

Tella, S. (ed.) (1998) Aspects of Media Education: Strategic Imperatives in the Information Age. Media Education Centre. Department of Teacher Education. University of Helsinki. Media Education Publications 8.

Sidorna har uppdaterats den 3 juli 2006.

© ICT4LT Project 1999-2006. The materials contained at this website are subject to copyright. The materials may be downloaded, printed and used for non-commercial purposes in a teaching or training environment. If these materials are reproduced in any form in whole or in part the source of the materials and the authors must be acknowledged.

Återgå till ICT4LT -projektets svenskspråkiga sidor kotisivulle