ICT4LT Modul 1.5

Grunderna till Internet ur språkinlärningsvinkel

• Mål
  
• Modulens författare
  
• Vad är Internet?
  
• Vad är World Wide Web?
  
• Användning av webbläsare, hur man navigerar på Internet
  
• Informationssökning på WWW
  
• Internet i språkundervisningen
  
• WWW-sidor för språklärare och -studerande
  
• Utvärdering av WWW-sidor
  
• Elektroniska diskussionslistor
  
• Tillverkning av egna WWW-sidor
  
• Litteratur
  
• Feedback

Syftet med den här modulen är att ge språklärare en handledning i användningen av Internet. I denna del presenteras bl.a. World Wide Web (WWW) och elektronisk post (e-mail) som redskap i språkundervisning och språkstudier, samt elektroniska diskussionslistor. Modulen innehåller dessutom många nyttiga hänvisningar till användningen av Internet.

Den ursprungliga engelska modulen skrevs av Ros Walker, Sue Hewer och Graham Davies. Peppi Taalas ansvarar för innehållet i de omarbetade finska och svenska modulerna.

Internet är i själva verket ett världsomfattande nätverk av nätverk, och består alltså av en enorm mängd ihopkopplade datorer som alla använder samma filöverföringsprotokoll (sättet som information skickas från en plats till en annan). Internet är i sig ingen ny uppfinning, utan har använts inom olika forskningskretsar sedan 1970-talet.

Av Internets grundtjänster är elektronisk post den mest kända. Andra tjänster är så kallade nyhetsgrupper, ftp-filöverföring samt World Wide Web eller WWW. Om du vill veta mera om Internet, kan du hitta massor av bra material på Tammerfors Universitets Hypermedia laboratiories kurssida på: http://www.uta.fi/hyper/opetus/kurssisivut/a1/

Tyvärr finns dessa sidor enbart på finska, men du kan även ta en titt på de länkar som finns på Skolnätet som upprätthålls av Utbildningsstyrelsen: http://www.edu.fi/svenska/

Internet och WWW uppfattas väldigt ofta som en och samma sak. Men som framgick av texten ovan, är WWW bara en av Internets tjänster och inget skilt nätverk eller ens en synonym för Internet. Det är helt förståeligt att dessa termer blandas ihop, eftersom WWW eller webben är Internets egentliga synliga del och WWW är även orsaken till att Internet användningen har ökat explosionsartat under de senaste fem åren. De dokument (sidor) som finns på webben är så kallade hypermediadokument, det vill säga dokument med många olika lager, vars strukturer är icke-lineära. Alla användare kan alltså själva navigera på Internet genom att följa olika länkar, sidorna har inte heller något egentligt början eller slut. Dokumenten kan även innehålla både ljud och rörliga bilder, men utrustningen som används sätter gränser för hur informationen på sidorna rör sig från maskin till maskin. Att titta på tunga sidor med modemuppkoppling är inget som bättrar på ens humör.

För att kunna läsa WWW-sidor behövs alltid ett skilt program, eftersom sidorna är kodade på html-språket (hyper text mark-up language), som webbläsarprogram kan tolka. Idag är de två mest använda webbläsarna: Netscape och Microsofts Internet Explorer. Båda programmen är avgiftsfria för användarna och de allra nyaste versionerna kan laddas ner från tillverkarnas hemsidor. Netscapes hemsida finns på adressen http://www.netscape.com och Internet Explorer finns på http://www.microsoft.com/windows/ie/default.htm. Det finns flera versioner av båda webbläsarna. För att kunna läsa nyare sidor rekommenderas att man använder sig av minst version 4.0 av någondera webbläsare.

Grundfunktionerna i båda webbläsarna är så gott som identiska och det är svårt att välja vilken som är bättre eller sämre, utan det är snarare ens personliga smak som avgör. Det lönar sig att lära sig utnyttja bokmärkes funktionen i webbläsarna, så att man enkelt kan hitta tillbaks till användbara sidor senare. I Netscape hittar du den funktionen under Bookmarks + add bookmark (bokmärken + lägg till bokmärke) och i Internet Explorer under Favorites (favoriter).

Tilläggsinformation om webbläsarna och deras användning hittar du återigen på Tammmerfors universitets hypermedialaboratorie sidor. http://www.uta.fi/hyper/top/sisalto.htm

Ur användarens synvinkel kan WWW ofta verka som en oändlig djungel av sidor, där man ibland träffar på en lysande informationskälla av hög kvalitet och ibland yrar man planlöst från en dålig sida till en som är ännu sämre. Informationssökning håller på att bli en central kunskap, när man vill använda webben på ett angenämt sätt för att hitta nya saker och aktuell information. Denna kunskap betecknas ofta som endera mediekunskap eller medieläskunnighet (Mediakasvatus, 1999).

Hur funkar adresser till WWW-sidor?

Adresserna till WWW-sidorna är standardiserade, därför börjar adresserna oftast med www. Därefter kommer vanligtvis företagets eller samfundets namn, som i sin tur efterföljs av beteckningen på det land där sidan finns. Nokias finländska sidor finns enligt denna princip på www.nokia.fi. Eftersom det är frågan om ett globalt företag, kan man även hitta dess sidor på adressen www.nokia.com. Denna typ av adresser härstammar från Amerika, där det istället för landsbeteckning finns ett kännetecken som berättar något om sidinnehavaren:

.com = företag (commercial)
.int = internationell organisation (international)
.net = nätverk, nät (network)
.org = icke-kommersiell organisation (organisation)
.gov = regering (government)

Landsbeteckningar är till exempel:

.fi = Finland
.se = Sverige
.nl = Holland
.fr = Frankrike
.no = Norge
.dk = Danmark
.it = Italien

England har oftast "ac.uk" på slutet.

Hjälpmedel vid informationssökning på WWW

Om du söker information om en viss sak och inte enskilda sidor, lönar det sig att ta hjälp av speciella sökmotorer (search engine), som även kallas för sökrobotar eller agenter. Med hjälp av dessa sökmotorer och sökord kan du hitta sidor, som behandlar det du söker. Det är inte alltid så enkelt att göra en sökning, eftersom resultatet ibland kan vara en oändlig lista av olika adresser, som tar användaren lite vart som helst, tyvärr ofta även till sidor som inte längre finns.

Det lönar sig att lära sig använda sökmotorer. Genom att göra genomtänkta sökningar sparar man tid och behöver inte ödsla tid på att bläddra igenom meningslösa sidor. Finländska bibliotek har på sina egna sidor sammanställt texter om effektiv sökning samt samlat ihop länkar inom olika kategorier. Här följer två länkar som är värda ett besök:

Finländska folkbibliotekens webbtjänster: http://www.kirjastot.fi/

Länkarna till biblioteket i Tavastehus: http://www.makupalat.fi

Sökmotorer

Altavista http://www.altavista.com
Troligtvis den mest använda sökmotorn, har stöd för flera olika språk och översätter till och med dokument mellan "stora" språk. Erbjuder möjlighet till både enkla och mer krävande sökningar ur ett massivt utbud av sidor.

All the Web http://www.alltheweb.com
En norsk sökmotor som täcker nordiska sidor väldigt bra.

Evreka http://www.evreka.com
En svensk sökmotor som baserar sig på Altavistas sökmotor. Denna sökmotor förstår även finska användare och söker även effektivt bland nordiska sidor.

Yahoo http://www.yahoo.com
Tillhandahåller en förteckning över ämnesvist ordnade sidor, där man kan utföra sökningar inom ett visst ämnesområde.

HotBot http://www.hotbot.com
Har i något skede klassats som den bästa sökmotorn på Internet. Erbjuder möjlighet till att utföra sökningar såväl regionalt som kronologiskt. Sökmotorn ger dessutom en träffsäkerhetsprocent på sökordet.

Ask Jeeves http://www.askjeeves.com
Sökmotor, där man gör sin sökning genom att formulera en direkt fråga till Jeeves. Som svar ger Jeeves många olika alternativ för hur man kan närma sig spörsmålet i fråga. Representerar även i sin anspråkslöshet framtidens sökmotorer, där användaren för en diskussion med datorn.

Oavsett vilken av dessa eller andra tillgängliga sökmotorer du använder, lönar det sig att söka samma saker med hjälp av andra sökmotorer, eftersom både deras sätt att söka och att presentera sökresultaten varierar en aning.

Internet i språkundervisningen

Användningen av Internet för språkundervisning kan delas in i två områden:

1. Som hjälpmedel vid informationssökning (Resource model)
Införa tilläggsmaterial som finns på Internet (främst WWW). Information hämtas från olika databaser, bibliotek, elektroniskt publicerade sidor som främst är planerade för språkundervisning. Kontaktskapande med olika organisationer via elektronisk post kan även anses höra till detta område. Till centrala element i informationssökningen hör, förutom användningen av målspråket för att hitta information, även att lära sig använda sökmotorer, att planera aktiviteten och att komma ihåg att en kritisk behandling av informationen är en viktig del av informationssökningsprocessen.

2. Resurs för språkinlärningen (Communication model)
Man strävar efter att bygga upp undervisningen med hjälp av olika projekt och simulationer som förutsätter användning av språket och det aktuella stoffet. Det går att hitta en del simulationer på Internet. En av de simulationer som har gjorts för språkundervisning är Grand Canyon (http://www.iei.uiuc.edu/travelsim), där eleverna åker iväg på en fantasi resa till Grand Canyon och får gruppvis tänka över detaljer angående resan.

Bland e-post projekten har IECC (Intercultural E-mail Classroom Connections, http://www.stolaf.edu/network/iecc) blivit populär. Med hjälp av IECC kan lärarna hitta partnerklasser för genomförandet av olika projekt.

Förutom e-post finns det även olika Internet baserade konferens- och förhandlingsprogram för skapandet av en mångsidig kontakt. Till dessa förhandlingsprogram kan man även ansluta en webbkamera och mikrofon, vilket gör att förbindelsen påminner om videokonferenser, inklusive ljud och bild i realtid. Bild- och ljudkvaliteten i dessa program varierar stort, eftersom de ibland under Internets "rusningstider" inte kan färdas obehindrat i nätverken. Några exempel på dessa förhandlingsprogram är Netmeeting (http://www.microsoft.com/windows/netmeeting/) eller Cu-SeeMe (http://www.cuseemeworld.com/).

På webben hittar man nuförtiden många utmärkta länksidor för användning i språkundervisning. Fördelen med länksidor som upprätthålls av andra (jämfört med privata adressamlingar) är att någon sköter om att länkarna lever och fungerar. Ett problem vid användningen av webben är, att sidornas adresser ändrar och det kan ibland vara en helt omöjlig uppgift att hitta sidorna på nytt.

Här finns några bra länksidor för språkundervisning:

Esko Johnsons tips för språklärare: http://www.beam.cop.fi/ejohnson/vinkit.htm

Hull universitetets länkar för språkundervisning: http://www.fredriley.org.uk/call/langsite

Lauren Rosens sidor (Teaching with the web): http://polyglot.lss.wisc.edu/lss/lang/teach.html

Ordböcker: http://www.facstaff.bucknell.edu/rbeard/diction.html

Peppis samling: http://www.cc.jyu.fi/~peppi/links.htm

Graham Davies länklista: http://www.camsoftpartners.co.uk/websites.htm

Ingen övervakar Internet. Som ett resultat av detta varierar dess innehåll enormt: det finns mängder av väldigt bra material, men där finns även material av dålig och tvivelaktig kvalitet. Det finns många kriterier för utvärdering av sidor och även inlärningsövningar kan byggas på basen av sidutvärderingar, vilket innebär att eleverna själva får begrunda standarden på sidorna.

Några frågor till att börja med:

Vem har gjort sidan?
- Vem står alltså bakom informationen som sidan förmedlar?

Till vem är den riktad?
- Ett stort problem när det gäller användningen av Internet i språkundervisningen är att en stor del av materialet är ämnat för de som har språket i fråga som modersmål, och förutsätter därför att läsaren har väldigt bra språkkunskaper.

När är sidan gjord och hur ofta uppdateras den?
- Om sidan gjordes för evigheter sedan och har uppdaterats dåligt eller inte alls sedan dess, är den tyvärr inget som det lönar sig att räkna med i längden.

För utvärdering av innehållet lönar det sig att ta följande webbsidor till hjälp:

William M.K. Trochims (Cornell University) sidor:
http://www.socialresearchmethods.net

Internet Detective - guidar dig interaktivt till utvärdering av standarden på WWW-sidor.
http://sosig.ac.uk/desire/internet-detective.html

Sandra M. Wittmans kriterier för utvärdering av WWW-sidor
http://www.lclark.edu/~peck/Links/Links-EvaluatingWeb.htm

Litteratur och checklist (University of North Carolina)
http://www.unc.edu/cit/guides/irg-49.html

Elektroniska diskussionslistor

Elektroniska diskussionslistor är egentligen distribuering av e-post meddelanden till människor som är intresserade av samma ämnen och områden. ICT4LT -projektet har en egen diskussionslista som du är hjärtligt välkommen att delta i: närmare information hittar du på projektets huvudsida.

Dessa tre följande diskussionslistor kan kanske vara av intresse för dig:

1. EUROCALL

för att ansluta dig till EUROCALLs diskussionslista, skicka följande meddelande

join eurocall-members etunimi sukunimi

till adressen

mailbase@mailbase.ac.uk

Ersätt "förnamn" "efternamn" med dina egna för- och efternamn.

Efter en tid får du ett automatiskt svar från datorn (Mailbaselta) där du ombeds bekräfta att du vill ansluta dig till listan.

2. Lingu@NET forum

Skicka följande meddelande för att ansluta dig till Lingu@NET Forum

join linguanet-forum etunimi sukunimi

till adressen

mailbase@mailbase.ac.uk

Ersätt "förnamn" "efternamn" med dina egna för- och efternamn

Du får ett meddelande från Mailbase, i vilket du ombeds bekräfta ditt intresse.

3. KIELO - diskussionslista för finländska språklärare. Skicka följande meddelande

subscribe KIELO

till adressen

majordomo@otol.fi

Nuförtiden kan man själv välja om man vill göra sina egna WWW-sidor på ett enkelt eller invecklat sätt. Du kan endera lära dig att skriva med html-kod (vilket i och för sig inte är särskilt svårt på grundnivå) eller så kan du göra sidan i något annat program och sedan ha programmet att automatiskt spara sidan i html-format. I nyare ordbehandlingsprogram kan detta göras direkt via Arkiv =>Spara som format alternativet html, med vilket du kan förvandla ett vanligt dokument till en www-sida. Detta ämne behandlas närmare i modul 3.3.

Vilmi R. (1999) Collaborative writing projects on the Internet:
http://www.turhvilmi.net

Sidorna har uppdaterats den 3 juli 2006.

© ICT4LT Project 1999-2006. Materialet i denna bok skyddas av lagen om upphovsrätt. Materialet får kopieras och användas för icke-kommersiella undervisnings- och skolnings ändamål under förutsättning att materialets ursprung tydligt framgår.

Tillbaks till ICT4LT-projektets svenskspråkiga sidor