ICT4LT MODUL
2.2ICT4LT MODUL
2.2
Målet med denna modul är att erbjuda de personer som inte är förtrogna med multimedia, som en del av datorstödd språkkundervisning, sådan information de behöver för att kunna ta beslut angående anskaffning och användning av multimedia utrustning och program. Denna modul innehåller:
Graham Davies, Thames Valley universitet, England. Texten har anpassats till finländska förhållanden av Peppi Taalas. Den svenska versionen har översatts av Joakim Mattson.
Termen multimedia användes ursprungligen för beskriva den typ av undervisningsmaterial som innehöll bok, några kassetter och en videokassett. Den typen av paket finns fortfarande på marknaden, men de går nuförtiden under benämningar som multiple media eller mixed media - det råder lite delade meningar om vad som är den korrekta benämningen efter att termen multimedia fick ändrad innebörd. Idag avser ordet multimedia datorbaserat material, ämnat för användning på datorer med goda bild- och ljudegenskaper. Det är möjligt att integrera de fyra språkfärdigheterna lyssna, tala, läsa och skriva. Därför är det inte alls konstigt att språklärare är intresserade av möjligheterna.
De första populära mikrodatorerna på 1970 talet kunde inte spela upp ljud eller videobild och deras grafikegenskaper var väldigt begränsade. Språklärarna förhöll sig ofta väldigt kritiska till den datorstödda språkundervisningen, eftersom den saknade en väldigt central del, nämligen ljud. Från början av 1980 -talet användes olika knep för att få datorn att upprepa autentiskt ljud: bland annat kassettspelare kopplades till datorn, som kontrollerade uppspelning och tillbaka spolning. Det här var oftast inte så värst effektivt, eftersom kassettbanden hade en tendens att töja ut sig efter flitig användning, vilket gjorde att vissa delar helt försvann eller fanns på fel plats. Den analoga laserskivspelaren dök upp i början av 1980 -talet och erbjöd en möjligheten att spela upp ljud och videobild av hög kvalitet, samt förevisa tusentals högklassiga bilder. 12 tums videoskivor eller laserskivor, som de ibland kallades, kan innehålla ungefär 30 minuter av rörlig bild eller 54 000 fotografier på båda sidorna. Ihopkopplingen av Laserskivspelare och dator möjliggjorde produktion av sådana CALL-program som idag skulle beskrivas med ordet multimedia. På den tiden talade man om interaktiv video.
En av de bästa interaktiva videoprogram som någonsin har gjorts är MIT:s A la rencontre de Philippe, som packar in språkinlärningen i en simulation som tar plats i Paris. Philippe är en journalist som är uppfödd på landsbygden, och är nu tillsammans med sin flickvän bosatt i Paris, men under första scenen får vi se hur han blir utkastad ur lägenheten av sin flickvän. Eleven har nu som uppgift att hitta en ny lägenhet åt Philippe, se till att Philippe blir sams med sin flickvän igen och även hjälpa Philippe att hitta ett bättre jobb. Till sitt förfogande har eleven en karta över Paris med klickbara gatunamn samt ett minnesblock, telefon, Philippes telefonsvarare, tidningsannonser och en lista över bostadsförmedlare. Eleven använder sig av telefonen för att få information om lägenheter och han kan även gå på visning av bostäderna samt följa historiens vändningar och träffa vanliga människor (t.ex. rörmokaren, tant, bästa vän). I olika skeden av historien ställer Philippe olika frågor till eleven, fortsättningen påverkas av hur eleven svarar på frågorna. Om eleven t.ex. klickar på Your boss called, aktiveras en annan händelse än om eleven meddelar, att han har hittat en lägenhet. Åtminstone de största delarna av video- och bildmaterialet har tagits i Paris. Eleven kan läsa enskilda scener eller gå igenom de centrala delarna innan han tittar på den, men han måste följa scenen från början till slut innan han kan lägga sina händer på transkriptet eller kan repetera scenen. Transkripten innehåller klickbara ordlistor och anmärkningar om idiomatiska uttryck. Programmet innehåller dessutom uppmuntrande påminnelser om hur eleven borde göra i vissa situationer, samt repetitionstest, med vilkas hjälp eleven kan försäkra sig om, att han/hon verkligen har tillgodogjort sig den centrala informationen i avsnittet. En fullständig beskrivning av programpaketet, inklusive dess QuickTime -videoavsnitt, finns på följande adress: http://web.mit.edu/fll/www/projects/Philippe.html
Ett annat exempel på simulationer på videoskiva är Expodisc, där elev får rollen som exportchefens assistent på ett företag, som ämnar sälja sina produkter till Spanien och Latinamerika: se Davies (1991) samt Modul 3.2, del 5.10.
Det är verkligen synd, att den här typen av simulationer aldrig riktigt har kunnat fånga intresset hos CD-ROM-program utvecklarna - med ett undantag, nämligen Oscar Lake -serien, som granskas närmare i Del 3.4.9.
Interaktiva videoskivor har utnyttjats inom industrins skolning under 1990-talet. Deras stora fördel har varit den höga kvalitén på ljud, videobilder och fotografier, något som är absolut är ett måste vid skolning av ingenjörer. Avigsidan var den dyra utrustningen och även dess klumpighet, eftersom de bestod av ett flertal komponenter som skulle sammankopplas med mängder av olika kablar.
Multimediadatorn (MPC), som dök upp under början av 1990-talet, blev nästa pelare i multimedias historia. MPC var ett avgörande framsteg, eftersom den var kompakt, ganska förmånlig och användarvänlig. MPC var i princip en vanlig dator, men den hade dessutom:
Moderna MPC-maskiner är även vanligen utrustade med DVD-ROM -stationer och flera högtalare för surroundljud. Dessa komponenter granskas närmare i Del 2.
Det har även tidigare funnits datorer, som man kunde betrakta som multimediadatorer, till exempel Apple Mac och Acorn Archimedes. Då denna modul skrevs i (juli 2000) dominerades marknaden av MPC. Apple-datorer dominerar i sin tur branscher som tryckeri- och grafisk planering, medan Acorndatorerna i sin tur endast fick fotfäste i brittiska skolor och håller nu på att mista sin marknadsandel till MPC.
De minimikrav som tas upp här, måste uppfyllas, om man ämnar utnyttja multimediatillämpningar på MPC-maskiner. De flesta nya MPC:s uppfyller även högre krav. Om du äger eller tänker köpa en Appledator, t.ex. en Mac eller iMac- har de flesta av dessa krav, speciellt gällande tilläggsutrustning, ingen betydelse, eftersom Apple-datorer sedan länge har varit utrustade med ljudkort, högtalare och mikrofoner. Nuförtiden är de oftast även standard utrustning i PC-maskiner - men utbudet är enormt och det lönar sig att sätta ner lite tid på valet av dator. Om det finns möjlighet, bör du välja en sådan PC-leverantör, som erbjuder dig möjlighet att själv välja komponenter.
I följande avsnitt ska vi närmare granska utrustningens komponenter: Osat 2.1.2 - 2.1.7.
Ett ljudkort som lämpar sig för ändamålet är extremt viktigt för multimedia användningen. Det är nödvändigt att kortet motsvarar vissa standarder - t.ex Audio Codec 97 och PC 98. Populära ljudkort är:
SoundBlaster: http://www.soundblaster.com
VideoLogic: http://www.videologic.com
Yamaha: http://www.yamaha.com
Högtalare eller hörlurar är nödvändiga för att man ska kunna lyssna på inspelningar. När man köper högtalare lönar det sig att kolla om högtalare har volymkontroll som enkelt kan justeras. Hörlurar och mikrofon kan även kombineras, så att man får så kallade pilot hörlurar, sådana som används i språkstudior.
Att välja rätt mikrofon är inte precis något som intresserar de tekniker som har hand om språkteknologin. För att kunna göra bra inspelningar behöver läraren en 600 Ohms låg impedans mikrofon med 3,5 mm:s kontakt, av den typen som används i de flesta kassettbandspelare.
En Dynamisk mikrofon (även känd som karaokemikrofon) är tillräcklig, men ger en svagare signal än en kondensatormikrofon.
Dynamiska mikrofoner fungerar med de flesta ljudkort, medan kondensatormikrofoner endast fungerar med ljudkort som ger mikrofonen ström. Användning av fel typ av mikrofon är ibland orsaken till, att multimediaprogrammet inte fungerar som det skall.
Signalstyrkan kan regleras i Windows operativsystem. Ett misstag som ofta görs av mindre irfarna användare är, att styrkan på insignalen är felinställd, så att inspelningarna är knappt hörbara eller inte alls hörs.
Det lönar sig att köpa en mikrofon, som har en egen on/off brytare.
Skärmkortet är ett kretskort som är inbyggt i datorn. Den enda del som syns är kortets baksida med kontakter dit monitorn kopplas. Det kan vara viktigt att veta hurudant skärmkort du har i din dator, eftersom det påverkar hur bra bild monitorn kan visa. När man pratar om skärmkort använder man ofta deras namn som förkortning, t.ex. VGA (Video Graphic Adaptor) eller SVGA (Super Video Graphics Adaptor). Du behöver inte känna till betydelsen av dessa termer, men när du skaffar en dator bör du se till, att den har ett skärmkort som är kompatibelt med det program du ska använda. Vissa program fungerar till exempel endast i sådana maskiner, som är utrustade med skärmkort av SVGA-nivå eller bättre.
MPC-maskiner måste ha korrekt installerade drivrutiner för skärmkortet. Det är viktigt att du installerar de drivrutiner som kommer med din nya monitor. Ta inte för givet, att de drivrutiner som finns färdigt i Windows räcker till: många problem kan helt enkelt bero på att drivrutinerna som kom med din nya skärm inte har blivit korrekt installerade, eller kanske inte alls har blivit installerade.
Skärmkort och deras drivrutiner kontrollerar upplösningen (resolutionen) hos text, bilder och video, med andra ord, hur noggrant bilden framställs på skärmen. Moderna skrämkort klarar av väldigt stora mängder av färgnyanser (t.ex. 6.5 miljoner färgnyanser). Det är också nödvändigt, att du kan ändra resolutionen eftersom olika program kräver olika inställningar för att fungera. Några språk undervisningsprogram fungerar endast med skärmen inställd på 256 färger. De flesta skärmkort levereras med program, med hjälp av vilka du enkelt kan ställa om skärmresolutionen, beroende på vilket program du använder. Windows har även egna inställningsmöjligheter, som du får fram på följande sätt: Kontrollpanelen/Skärm/Inställningar eller genom att klicka med höger musknapp över ett tomt område på skrivbordet. Du kan bli tvungen att ändra upplösning efterhand som du byter program, alltså välja mellan något av följande alternativ:
Ju mindre tal, desto grövre är upplösningen. 640 x 480 -inställning ser fyrkantig ut på rutan, men många CALL-program fungerar endast med den här inställningen. 800 x 600 är en ganska trygg och säker grundinställning som passar många program. Felinställd upplösning är en vanlig orsak till, varför många multimediaprogram inte fungerar som de borde.
CD-ROM är en förkortning av orden Compact Disk Read Only Memory. CD-ROM är en optisk skiva, där data har skrivits in med laser. Den ser ut som en CD-skiva och kan innehålla text, bild, ljud och rörliga bilder, men försök inte spela den i en vanlig CD-spelare, det enda som hörs är ett väldigt högt brus.
En CD-ROM-station är nödvändig vid användning av multimediatillämpningar. Disketter duger inte till mycket, annat än att spara bilder och korta videosnuttar; det finns helt enkelt inte tillräckligt med utrymme på en vanlig diskett för multimedia. En enda sekund lång videosnutt skulle fylla en vanlig 1.44 Mb diskett. CD-ROM är därför också det vanligaste formatet för multimediatillämpningar.
I en CD-ROM-station kan man även spela upp vanliga CD-skivor, så att du kan lyssna på din favoritmusik samtidigt som du jobbar eller varför inte höra på en språkkurs på CD - men de flesta tekniker som ansvarar för dataklasserna undviker att nämna detta, eftersom de inte vill att deras dataklass ska bli något disko eller språkstudio!
CD-ROM-stationer finns med många olika hastigheter: 2x, 12x, 24x, 48 dvs. med fördubblade hastigheter. Med detta tal avses den hastighet, med vilken man får ut data ur CD-ROM-stationen, så kallad spinnhastighet - och med den ursprungliga 1x hastigheten avsåg man 150 kilobit i sekunden. Den stora snurrhastigheten snabbar upp överflyttningen av data, vilket är avgörande vid användningen av ljud- och video upptagningar. CD-ROM fungerar utmärkt i enskilda datorer men att använda CD-ROM som innehåller stora mängder av ljud och rörliga bilder i ett nätverk kan vara problematiskt. Även om det är tekniskt möjligt, att koppla en begränsad mängd användare till samma CD-ROM via ett nätverk, så beror slutresultatet på en mängd olika tekniska faktorer, som är alltför komplicerade för att ta upp här. Därför lönar det sig att konsultera den person som är ansvarig för nätverket - se Bilaga.
På CD-ROM kan man spara maximalt 650 megabit data. Jämfört med andra lagringsformat så är deras kapacitet imponerande. På en vanlig diskett (1.44 Mb) ryms en 500-sidors roman, men på en enda CD-ROM ryms lätt 500 medellånga romaner, 12-delat uppslagsverk, Shakespeares samlade verk eller en hel årgång av en dagstidning. Det är denna förvaringskapacitet som gör CD-ROM så användbart. När grafik och ljud- och bildupptagningar sparas i ett format som kan läsas av datorer, tar de upp mycket mera utrymme än text. De kan därför erbjudas konsumenterna endast i CD-ROM eller DVD format, åtminstone när det är frågan om en större skala - se Del 2.1.7. Jag arbetar som bäst vid en MPC, i vilken jag har sparat texter och ett urval av grafik, audio- och videofiler. Jag har på måfå val ut följande filer; de kräver ansevärt med utrymme
Ovanstående tal visar klart, att audio- och videobitar kräver ordentligt med minne. Fyra talade ord kräver nästan lika mycket utrymme som en text på 500 ord och en tio sekunder lång videosnutt kräver tio gånger mera rum än de fyra orden. Dessa siffror är dock inte absoluta, utan de kan variera avsevärt beroende på sättet, som texten har sparats på, upplösningen och antalet färger hos grafiskt material, samt hur många bilder per sekund som visas i videosekvensen. Dessutom använder programmerare sig av olika tekniker för att komprimera ihop data, så att alla tal som nämnts ovan ska kunna minska avsevärt. Trots det här är hierarkin fortfarande den samma, text, grafik, ljud, video.
Efter att data har sparats på CD-ROM, kan det inte längre ändras, därför termen Read Only - men nyare datorer är ofta utrustade med en Read/Write CD-ROM -station, vilket gör det möjligt att spara nytt material på vissa typer av CD-ROM: CD-R (recordable) eller CD-RW (rewritable). Det lönar sig i många fall att investera i en CD-R eller CD-RW-station, eftersom man med deras hjälp t.ex. kan göra säkerhetskopior eller spara eget multimediamaterial. Tomma CD-R eller CD-RW-skivor finns nu även att köpa i vanliga affärer och priserna har sjunkit till en hyfsad nivå.
Jämfört med äldre 12-tums laserskivor, är CD-ROM:ens videomaterial av dålig kvalitet. Det är ganska ironiskt, att den nyaste MPC-teknologin representerar ett stort steg bakåt när det gäller kvalitet på videomaterialet och det är väldigt konstigt att detta har tolererats så länge. Kan det vara så att de som nu först börjar använda CALL-program helt enkelt inte känner till något bättre. Först nu när DVD - Digital Videodisc eller Digital Versatile Disc - har dykt upp på marknaden, börjar vi uppnå den nivå, som fanns tillgänglig redan i början av 1980-talet. Mer om DVD i Del 2.1.7.
Multimedia CD-ROM är tillverkade för användning i enskilda MPC-maskiner, eftersom tillverkarna har hemmaanvändarna som huvudmålgrupp. Det här betyder inte, att CD-ROM:er inte skulle ha en plats och funktion i skolor eller andra läroinrättningar, de största problemen är tekniska och organisatoriska. Först kring åren 1993-94 började det i större mängder dyka upp multimedia-CD-ROM:er som var ämnade för språkundervisningen. David Eastment, free-lance CALL-konsultant, uppmärksammade fort följande problem:
"Det är svårt att föreställa sig, hur CD-ROM-program effektivt kunde användas i traditionella datorklasser. CD-ROM fungerar bra i nätverk så länge det är frågan om enkla texter, men att sända audio- och videomaterial via nätverket så att det kommer fram, perfekt synkroniserat på varje användares dator, lyckas väldigt sällan. Alternativet är att göra varje dator till en multimediadator med egna CD-ROM-stationer, och ge varje användare en egen CD-ROM skiva. Det här är ju redan tillräckligt jobbigt när det är fråga om disketter, som ändå kan kopieras så att man kan ha originalet i säkert förvar. Att arbeta med CD innebär, att varje arbetsstation kräver en original CD-ROM-skiva. Jag kan verkligen inte föreställa mig att många skolor skulle ge sig in på detta. Det kan ju hända att de tekniska problemen löser sig snart eller att det på marknaden dyker upp nya program, som visar sig vara mera användarvänliga. För tillfället begränsas dock användningen av CD-ROM endera till enskilt arbete, eller i små gruppen, vid en dator." (Eastment 1994:75)
När detta skrivs i (juli 2000) har den tekniska situationen förbättrats, men är ännu långt ifrån perfekt. Nätverken fungerar snabbare, men CD-ROM:erna har å andra sidan blivit ännu mer komplexa. Det är egentligen omöjligt att svara på frågan 'Kan den här CD-ROM:en användas i nätverk?', åtminstone med ett direkt ja eller nej. Det enda vettiga svaret är 'kanske', även om jag nuförtiden har blivit mer benägen att säga 'Troligen inte, men du kan ju försöka om du vill'. Se Bilaga, där hittar du mer information, om vad som krävs av ett nätverk ifall man tänker köra CD-ROM-program på det. Dessutom är det väldigt viktigt att de försäkrar dig om att du inte bryter mot upphovsrättsbestämmelserna ifall du använder CD-ROM i nätverk: se Modul 3.1.
DVD - Digital Video Disk eller rättare sagt Digital Versatile Disk - kan räknas som en nykomling i multimedia världen. De ser ut precis som CD-ROM-skivor (se Del 2.1.6) eller CD-skivor, men de är mycket mångsidigare. De används redan nu ganska ofta för att se på film i hemmen. DVD-skivor kan även användas för att spara data, som sedan kan läsas i en med DVD-ROM-station försedd dator.
DVD-spelare - som är en helt annan sak än datorns DVD-station - är en apparat som används i hemmen för att spela upp bild och ljud från DVD-Video -skivor. Installerad i en Multimediadator används DVD-ROM-stationen - precis som CD-ROM-stationen - till att läsa data från DVD-ROM:skivor. DVD-spelaren kan inte användas till att läsa DVD-ROM:skivor, men DVD-ROM-stationen kan läsa:
De nyaste DVD-ROM-stationerna kan även skriva på CD-ROM, om man använder CD-R eller CD-RW -skivor. Dessa DVD-stationer är inte ännu allmänt tillgängliga, men situation kommer troligen att ändra ganska snabbt.
Den bästa egenskapen med alla typer av DVD-skivor är deras extremt höga bild och ljud kvalitet. I det avseendet har de äntligen nått upp till - och överträffat - 12 tums laserskivornas videokvalitet - se Del 1.2. Deras kapacitet är imponerande - till och med 25 gånger mer än en CD-ROM, vilket betyder att det på en DVD-skiva enkelt ryms en långfilm. För att spela DVD-skivor krävs dock en effektiv dator. Författaren dator, 600 MHz 128 MB RAM, klarar med galans av både DVD-Video och DVD-ROM.
Jämfört med laserskivor har DVD dock en dålig egenskap: det är inte lika enkelt att välja ut en viss bild man vill se på. På 12-tums laserskivor var varje bild numrerad, så det var möjligt att göra ett datorprogram, som bad laserspelaren att visa en kort serie av bilder (rörliga bilder) eller att visa en enda bild (en stillbild från filmen eller ett fotografi). Av denna orsak var laserskivan, som undervisningsredskap, väldigt mångsidig. Å andra sidan har DVD några betydande fördelar. Förutom, att de kan lagra en hel film och spela upp den som åttakanalers teaterversion, kan de även erbjuda dubbning och textning på många olika språk, samt information om regissören och skådespelarna. Dessutom finns det möjlighet att smygtitta eller att se ens favoritscen om och om igen - och allt detta i sådana datorprogram, som möjliggör interaktivitet.
De standarder som har satts för DVD-Video - (DVD-filmer) ändras fortfarande. Ett beklagligt drag hos DVD-Video är det, att världen är indelad i 6 olika kodområden, som kallas för regional code varav var och en har sin egen DVD-standard. DVD:na är alltså kodade enligt område - se på den lilla jordglobsbilden på omslaget, där finns områdets nummer. Om DVD:n passar för flera än ett område, finns det flera nummer tryckta på ikonen. De nuvarande 6 områdena är:
1. Förenta staterna, Kanada
2. Väst-Europa, Japan, Syd-Afrika
3. Sydost-Asien
4. Australien, Syd-Amerika
5. Ryssland, Öst-Europa, Afrika
6. Kina
Av denna orsak, är användningen av DVD-skivor väldigt hårt begränsad. En DVD som är kodad för område 1 (USA, Kanada) fungerar inte i område 2 (Väst-Europa, Japan, Syd-Afrika). När du köper en dator, som har DVD-station, är området färdigt inställt, men du kan ändra det i Windows. Problemet är att du inte kan ändra inställningarna hur många gånger som helst; vanligen har du endast fem möjligheter (i några system har användaren fler chanser) att ändra område! Det finns flera orsaker till avsaknaden av en gemensam standard, en av dessa är, att producenterna distribuerar sina filmer till olika områden enligt olika tidtabeller, och i olika varianter.
DVD-ROM lider inte av samma geografiska restriktioner som DVD-Video. De fungerar endast i datorer med CD-ROM-station, och de kan inte spelas upp i en för hemmabruk ämnad DVD-spelare. I denna stund finns det inte många DVD-ROM-program som är ämnade för språkstudier, därför har inte artikel författaren haft många chanser att bekanta sig med vad de har att erbjuda. Det finns dock en bra DVD-ROM-serie som är produerad av EuroTalk. Serien är riktad till språkstudenter på avancerad nivå och baserar sig på 50-112 minuter långa autentiska filmer - filmerna är i sin helhet lagrade på DVD. Serien består av följande delar:
Varje DVD är indelad i sex avsnitt:
Dessutom kan eleven välja sitt stödspråk, till exempel en spanjor som studerar franska kan välja spanska som sitt stödspråk. Elevernas namn sparas, likaså deras poäng, datum då DVD:n senast användes samt antalet sessioner.
Tilläggsinformation om programmet finns på adressen: http://www.eurotalk.co.uk
Screenshot: Advanced French: "Au coeur de la loi"
EuroTalk:s DVD-program är väldigt välplanerade och ger en bra bild över vad som kan åstadkommas med det här nya redskapet. Speciellt den förbättrade kvalitén på video är ett stort steg framåt, jämfört med den dåliga bild som vi har varit tvungna att nöja oss med sedan CD-ROM dök upp. Vi kan rimligen förvänta oss en spännande utveckling inom det här området. Obs: DVD-ROM kan inte användas i nätverk!
Godwin-Jones B. (1998) "Emerging technologies: new developments in digital video", Language Learning and Technology Journal 2, 1:11-13: http://llt.msu.edu/vol2num1/emerging/index.html
Taylor J. (1997) Help, there's a DVD under my bed! http://www.videodiscovery.com/vdyweb/school/dvd.html
Multimedia and Digital Commentary Online - Mike Bushin, Brigham Young University, upprätthåller denna informationssida: http://moliere.byu.edu/digital
eTEKSupport - Stödnätverk för DVD-produkter: http://www.askdigitalman.com
En Skanner är en apparat, som kopierar tryckt information (text, grafiska bilder, fotografier osv.) till digitalt format och förvandlar informationen på så sätt, att en dator kan lagra den som filer. Det är alltså möjligt att göra en digital kopia av en tryckt sida, grafiska framställning eller fotografi. Fotografierna lagras vanligen i JPEG- eller JPG-format och de kan sedan skrivas ut med färgprinter, sändas som bilaga med elektronisk post till vänner eller arbetskamrater, eller sättas in på en webbsida. Grafiskt material, till exempel teckningar, kartor osv. lagras vanligen i GIF-format. Fördelen med GIF-formatet vid jämförelse med JPEG är, att bilden komprimeras och kräver därför mindre minnesutrymme. Alla bilder på IC4LT:s webbsidor är sparade i JPEG- eller GIF-format.
En Skanner gör ingen skillnad på grafisk framställning eller fotografier, så du kan inte använda ett textbehandlingsprogram för att editera en skannad textsida. För att kunna editera en text som är inläst med en optisk skanner behövs ett ORC-program (Optical Character Recognition) för att översätta bilden till riktig text, med andra ord, till ett format som ett textbehandlingsprogram klarar av att läsa. Vid köp av en ny skanner får man ofta med ett ORC-program.
Den mest populära skannertypen ar sk. flatbed scanner, som ser ut som en liten kopieringsapparat och fungerar egentligen på samma sätt. Sidan som ska skannas placeras på glasskivan, skannerprogrammet startas och den digitala bilden dyker upp på rutan. Den digitala bilden kan sedan sparas som en fil t.ex. på hårdskivan. En som bild sparad fil kan omvandlas till riktig text med hjälp av ett OCR-program. ORC-program fungerar inte hundraprocentigt utan enstaka bokstäver eller otydliga tecken tolkas ofta felaktigt, trots det här kan man uppnå överraskande goda resultat, och visst är det bättre än att skriva för hand!
Vissa skanners är handmodeller, som man glider över texten eller bilden. Handskanners lämpar sig väl för inläsning av små bilder eller fotografier, men de är svåra att använda för inläsning av hela sidor eller större bilder.
I Modul 2.5 förutsätts att du har grundkunskaper i följande program, ifall du har som avsikt att utveckla multimediatillämpningar.
Den största delen av de program, som du behöver för att kunna utnyttja multimediatillämpningar, finns troligen färdigt i din multimediadator vid leveransen. Till exempel Windows Media Player - den nu tillgängliga version 7.0 - startar automatiskt, när ljud- eller videoavsnitt spelas på din dator. Media Player är egentligen en virtuell uppspelningsapparat, som har knappar för uppspelning, stopp, paus, framåt och bakåtspolning samt volymreglage. Media Player startas även, då man laddar ner ljud- eller videomaterial från webben. Andra mediauppspelningsprogram är:
Vissa av dessa kan laddas ner gratis, eller som demoversioner, från webben.
Om du har en DVD-ROM -station i din dator, behöver du ett uppspelningsprogram. Till exempel:
Troligen är din dator redan utrustad med något liknande program, ifall du har köpt din dator färdigt utrustad med DVD-ROM -station.
Om du tänker utveckla multimediatillämpningar, behöver du editeringsprogram för att skapa och editera bilder, ljud- och video - dessa går ofta under den gemensamma benämningen assets. Härefter presenteras några dylika editerinsprogram.
När du använder ovannämnda paket är det viktigt att du känner till de olika format, som bilder kan sparas i. Många program som är ämnade för bild editering erbjuder möjlighet att spara bilder i många olika format och även ändra från ett format till ett annat. De vanligaste formaten är:
Vissa bildediterings paket innehåller program, med vilka man kan hämta bilder från skannern. När du köper en skanner får du vanligtvis med ett programpaket för skanning av bilder och annat tryckt material och ett ORC (Optical Character Recognition) -program för skanning av texter och för omvandling av dessa till ett format som kan läsas av ett ordbehandlingsprogram. På ScanSofts sidor hittar du nyttig information om skanning, bildbehandling och ORC-program: http://www.pagis.com
När du använder ovanstående program är det viktigt att känna till, att ljud kan lagras på datorn i flera olika format, samt att det går att ändra från ett format till ett annat. De vanligaste formaten är:
Ta en titt på följande dokument på Association of University
Language Centres webbsida:
http://www.aulc.org/resources.html
Även här är det viktigt att känna till de olika lagringsformaten:
AVI dvs. Audio Video Interleave -format. Var tidigare populär,
men har fått ge vika för MPEG, som behöver mindre utrymme.
MPEG dvs. Motion Picture Expert Group -format. Troligen det mest
använda formatet för lagring av videobild, speciellt i WWW. Sparsam
när det gäller utrymmesbehov. MP3 är en MPEG variant, som i huvudsak
används för lagring av ljud. Mpeg används i DVD-tillämpningar.
QuickTime: Den standard som används i Apple Macintosh-maskiner för
lagring av video, men finns även tillgänglig för MPC-maskiner.
Sparsam med minnesbehovet.
Multimedia erbjuder helt klart många spännande möjligheter i språkstudier. Möjligheten att kombinera text, bilder, ljud och video har utgjort ett stort steg i utvecklingen av den datorstödda språkundervisningen, men det är helt enkelt så att det inte har tagits tag i de möjligheter som har varit tillgängliga. Den starka sidan hos de flesta multimediatillämpningar tycks vara de mångsidiga presentationsmöjligheterna och den svaga sidan igen är pedagogik och interaktion. Det verkar ibland vara så, att den nya generationen av programutvecklare inte har noterat, eller rent av avsiktligt har undgått att dra nytta av, det som den tidigare generationen lärde sig.
Den datorstödda språkundervisningen värdesattes ganska högt i dess tidiga skede eftersom den gav en möjlighet till individualiserad undervisning. Av samma orsak togs språkstudiorna emot med öppna armar, men de förlorade sitt värde pga. 'höns-i-bur' syndromet - eleverna satt på rad och alla gjorde i stort sett samma sak utan den minsta växelverkan inom gruppen. Samma fenomen började även synas i datorklasserna: de otrevliga drillövningarna blev återupplivade i språkstudion. Många multimediatillämpningar verkar glida iväg mot samma riktning: trots allt väsen är de inget annat än drillövningar i lysande technicolor-färger och stereoljud. De tidiga CALL-programmen var onekligen primitiva. De första mikrodatorerna hade svartvit monitor och undervisningsprogrammen var baserade på den behavioristiska och programmerade inriktningen, som nu har hamnat i dålig dager: se. Del 3.2. Trots detta fick man lära sig mycket genom felanalyser av det tidiga stadiet; om inre (intrinsic) feedback som motpol till yttre (extrinsic) feedback, rutten som antas gå genom programmet (default route) osv. Det fanns även några bra simulationer, som Granville, samt program, som fantasifullt utnyttjade enkel grafik, till exempel Quelle Tête och kopfjäger - som alla utvecklades av Barry Jones under mitten av 1980-talet. Laurillard (1993) har beskrivit många av de lärdomar som gjordes under den tiden och han gör följande sammandrag av den moderna inriktningen:
"Den moderna inriktningen betonar betydelsen av styrning, snarare än kontroll, och erbjuder på så sätt en avbrytbar rutt genom programmet som alternativ till bläddring och ger hellre inre än yttre feedback, på så sätt har eleven en möjlighet att upptäcka vilka fel han har gjort."
Se även Modul 3.2, Del 3 och Modul 2.5, Del 8.
När Warschauer begrundar multimedias bra och dåliga sidor använder han sig av termen hypermedia som en undergrupp till multimedia i den betydelsen, att:
"...multimediaresurser är alla sammanlänkade och [...] eleverna kan själva bestämma rutten helt enkelt genom att visa med musen och klicka sig fram" (Warschauer 1996)
Nuförtiden kan man ta för givet, att den största delen av multimediatillämpningar innehåller de funktioner, som Warschauer räknar till hypermedia. Han fortsätter:
"För det första, är det möjligt att skapa en mer autentisk inlärningsmiljö, eftersom lyssnande hör ihop med seende, precis som i den riktiga världen. För det andra, är det enkelt att integrera färdigheter, eftersom olika media möjliggör en kombination av läsning, skrivning, talande och lyssnande i en enda aktivitet. För det tredje, eleverna kan bättre kontrollera sin egen inlärning, eftersom de kan arbeta i sin egen takt och till och med välja sin egen individuella stig: de kan gå framåt eller återvända till olika delar av programmet, koncentrera sig på att finslipa vissa detaljer och aspekter medan de kanske helt hoppar över vissa andra. Avslutningsvis kan man säga, att multimedias viktigaste fördel är det, att det blir enklare att fokusera på innehållet, vilket är den främsta målsättningen, utan att behöva uppoffra fokusering på språkets uppbyggnad och inlärningsstrategier. När till exempel stoffet som behandlas ligger i förgrunden, har eleverna till sitt förfogande en mängd bakgrundslänkar, via vilka de snabbt kan få tag på grammatik förklaringar och övningar, ordlistor, uttalsmodeller eller frågor eller tips, som uppmuntrar dem att ta i bruk en ändamålsenlig inlärningsstrategi." (Warschauer 1996)
Enligt Warschauer är en av orsakerna till, att multimedia inte har haft någon märkbar inverkan, helt enkelt avsaknaden av högklassiga program. Han påstår att datorprogram inte är tillräckligt intelligenta för att kunna vara vekligt interaktiva. Warschauer beskriver ett program som heter dustin, på följande sätt.
" Programmet är en simulation, där en studerande anländer till et amerikanskt flygfält. Han måste ta sig genom tullen, få skjuts till staden och ta in på ett hotell. Eleven som använder programmet tar på sig rollen som den nyanlända studerande genom att kommunicera med simulerade personer, som framträder på video, och svarar, genom att skriva, på deras frågor. Om eleven reagerar på korrekt sätt, styrs eleven vidare till att uträtta andra saker, som att sin rumskamrat. Om svaren är felaktiga, skrider programmet till åtgärder genom att ge exempel eller dela upp övningen i mindre bitar. Eleven har kontroll över situation eftersom han när som helst kan fråga vad han ska göra eller säga. Han kan även be om att få höra det som sades en gång till, be om en översättning eller ändra på lektionens svårighetsgrad." (Warschauer 1996)
Ett annat drag hos multimediatillämpningar är det, att det ger sparsamt med feedback och eleverna får väldigt lite hjälp med att korrigera sina fel. Alltför ofta hörs bara ett 'boing' om eleven svarar fel, medan korrekt svar resulterar i applåder eller fanfarer - vilket kan bli riktig irriterande efter en minut eller så.
Levy har även sina misstankar angående simulationer:
"Vad gäller simulationer, så måste vi ta i beaktande en möjlig isolering och att det kan kännas hotande att agera via en 'mellanhand'. Till exempel virtuella världar kan isolera eller fjärma individen från den riktiga världen. Den här typen av upplevelser, även om de potentiellt kunde tänkas simulera riktiga kommunikativa situationer, förblir ändå en illusion." (Levy 1998:90)
Här verkar Levy praktisera uttrycket 'att vara på den säkra sidan' maximalt. De flesta människor förstår enkelt skillnaden mellan simulation och verklighet; Oscar Lake-seriens surrealistiska stad är uppenbarligen overklig - eller rättare sagt surrealistisk - liksom nästan alla karaktärer. Simulationer har säkert en viktig roll i vissa typer av undervisning, till exempel hur man flyger ett Boeing 747 flygplan, men det är förståss svårt att utveckla simulationer som kan utveckla och förbättra den kommunikativa kompetensen i undervisningen av främmande språk. Det är ju redan tillräckligt svårt att arrangera rollspel i en språkklass.
Multimedia är ett nytt fenomen. Teknologin galopperar i full fart förbi metodologin och styr till och med ibland metodologin, tyvärr. Framförallt behöver vi mer forskning om, hur språkinlärningen går till hos eleverna. Vi vet fortfarande förhållandevis lite om själva inlärningsprocessen, men oftast har utvecklarna av multimedia undgått att lägga märke till den lilla kunskap som finns. Se Chapelle (1997 & 1998) och Garrett(1998). Som Chapelle uttrycker saken:
"Varför finns det fortfarande en så utbredd oenighet kvar, till och med mellan arbetet man gör i det mest tekniskt utvecklade CALL programmet, och forskning om inlärning av ett andra språk? (Chapelle 1997:3)
Grundprincipen för inlärning är, att eleven gör framsteg i sina språkstudier genom att mentalt behandla språket, inte genom att klicka sig fram i blindo. Enligt mig baserar sig alltför många multimediaprogram på en inriktning, som jag skulle kalla för peka-och-klicka-så-går-vi-fort-fram-attityd. Det är alldeles för enkelt att bli lurad av en utsmyckad framställning. Det här är även ett av de drag som tycks höra till vår videotid - allt hälls över eleven på en gång, i hopp om att åtminstone någonting ska fastna i skallen. Vid utvärdering av multimedia paket lönar det sig alltid att tänka efter, hur mycket just det paketet skulle kunna hjälpa mig, som individ, att lära mig någonting. Ställ följande frågor till dig själv:
Se även BECTA:s sidor om utvärdering av CD-ROM: http://www.becta.org.uk/information/cd-roms/cd-rom-eval.html
Vilka andra frågor skulle du ställa till dig själv? Kom på några!
De första CD-ROM skivorna innehöll endast text, till exempel Shakespeares samlade verk, bibeln, en hel tidningsårgång eller en 20-delad uppslagsbok. Den typen av CD-ROM finns det fortfarande mängder av på marknaden.
När ljudkort blev vanligare fick ord- och uppslagsverken även ljud, video och fotografier - tidiga exempel på sådana verk är Longman Interactive English Dictionary och Microsoft Encarta. För den som lär sig ett språk är det en klar fördel, att han kan lyssna på, hur ett visst ord uttalas och bilderna hjälper ofta till med att lista ut betydelsen. Det finns många en och två- eller flerspråkiga ordböcker samt enspråkiga vetenskapliga uppslagsböcker samt enspråkiga ordböcker som är tillgängliga på CD-ROM. Dessa kunde löna sig att använda som uppslagsverk.
Ändå är det bara några CD-ROM-ordböcker, som är lika täckande som de mest centrala uppslagsverken i bokform är.
All-in-One Language Fun samt Kidspeak är typiska exempel på CD-ROM-program som utnyttjar endast två media: tecknade seriebilder och ljud. Båda är gjorda för unga elever.
All-in-One Language Fun -programmet har ingen text, eftersom några i dess målgrupp (3-12 -åringar) har ännu inte lärt sig att läsa, inte heller krävs användning av tangentbordet. All-in-One Language Fun fokuserar helt på färdigheter i att lyssna, och använder sig av välbekanta spel och lekar men i multimediaversion t.ex. pussel, memory, Simon says, Bingo, Vad är klockan?, osv. En CD-ROM innehåller 5 språk: franska, tyska, spanska, japan och engelska. I motsats till andra dylika program, som jag har kritiserat för deras peka-och-klicka-så-går-vi-fort-fram- inställning, så fungerar det här programmet bra. Många uppgifter är nästan omöjliga att uträtta utan att förstå språket. Även om denna CD-ROM är riktad till unga elever, kunde de även vara användbara för många vuxna. En vuxenstuderande berättade, att han för första gången lyckades förstå skillnaden mellan dativ ja ackusativ och de prepositioner som används i samband med dessa för att uttrycka förflyttning från en plats till en annan - programmet innehåller en knepig liten övning, där musen skickas till olika platser i huset olika rum.
Bild1: All-in-One Language Fun
Kidspeak är riktad till lite äldre barn (6+) och det innehåller lite text även om det mest stöder sig på tecknade seriebilder och ljud. Även Kidspeak-programmets tyngdpunkt ligger hos förståelse av språket. Språket presenteras i programmet genom olika spel och lekar. Varje ämnesområde erbjuder fyra olika roliga spel och en sång. Varje spel har fyra svårighetsnivåer, så att barnet ska få tillräckligt med utmaningar. Programmet innehåller även aktiviteter som kan skrivas ut. Saker som studeras är igenkänning av bokstäver och ord, rätt uttal, förståelse av enkla fraser, ental och flertal, uttrycka tid, hälsningar, kläder, väder, resor, mat - allt som allt 700 ord per språk. På två CD-ROM skivor finns följande språk: portugisiska, franska, spanska, tyska, hebreiska, kinesiska, japanska, indonesiska, italienska och koreanska.
Bild2: Kidspeak, spanska
I program ämnade för små barn används ofta klickbara bilder. En av de första av den typen var Just Grandma and me i Bröderbunds Living Books -serien, som publicerades första gången 1993. Förutom att eleven drog nytta av den klickbara texten på tre språk (engelska, spanska och japanska), han kan även klicka på bilderna som finns i ruta, de startar roliga ritade filmer med ljud och rösteffekter.
Bild3: Just Grandma and Me, engelska
The Tortoise and the Hare är en av de allra mest populära Living Books -paketen. Aesopos saga om sköldpaddan och harens kapplöpning visas i ny tappning. Simon, en talande fågel, fungerar som berättare. Sagan i sin helhet dyker upp på rutan (på engelska eller spanska) och läses av en infödd talare. Eleven kan när som helst klicka på ett ord i texten och få höra det uttalas, medan klickning på någon av illustrationerna leder till många överraskningar: skorstenarna önskar varandra Good morning eller Buenos dias, politiskt korrekt talar sköldpaddan om återanvändning av papper, bävern rappar - och mycket annat.
Bild4: The Tortoise and the Hare, spanska
The New Kid on the Block är även den Living Book, men inriktningen är en annan. Istället för att CD-ROM skulle innehålla en hel saga, finns här en serie av roliga, för barn gjorda engelska dikter, som alla har skrivits av Jack Prelutsky. Målsättningen är att väcka dikterna till liv. Eleven kan lyssna på varje dikt i sin helhet och sedan klicka på vilket ord som helst. En infödd talare läser de enskilda orden och deras betydelse förklaras med ritade filmer. Dessa animationer är både bra för minnet och humoristiska, vilket visar att även dikter kan vara roliga.
Bild5: The New Kid on the Block
Det finns mängder av CD-ROM för barn som påbörjar sina språkstudier i grundskolans högstadium. Följande två CD-ROM:er är typiska exempel på sådana. Tyvärr minskar utbudet när eleverna flyttar över till gymnasiet.
En Route CD-ROM delar sig i tio omfattande dela, som behandlar en stor del av ämnen som sker i det vardagliga livet. Varje avsnitt behandlar olika ämnen och innehåller en stor mängd av övningar. Paketet möjliggör det, att eleven kan spela in sin egen röst och jämföra den med en infödd talares uttal. Eleven kan även följa sina framsteg med hjälp av en fortlöpande utvärdering. Programmet innehåller hundratals fotografier, teckningar, video- och audioavsnitt samt underlättande grammatik. En version som är riktad till skolor innehåller även en urklippsbok, med hjälp av den kan eleven välja och spara videobilder, ändra bild och ljudmaterial, samt texter till egna filer.
Bild6: En Route
Unterwegs CD-ROM är indelad i 10 omfattande delar, som täcker en stor mängd vardagliga ämnen. Varje avsnitt behandlar olika ämnen och innehåller övningar, som ska lära ut tyska på ett naturligt, strukturerat och avancerat sätt. Ett helt interaktivt program gör det möjligt för eleven, att spela in sin eget tal och jämföra med en tysk modell. Eleverna kan även följa upp sina framsteg med hjälp av den ständigt pågående utvärderingen. Det färggranna paketet innehåller en stor mängd av fotografier och andra bilder, video- och audioklipp samt hjälp vid grammatik problem. En version som är riktad till skolor innehåller även en urklippsbok, med hjälp av vilken eleven kan välja och spara videobilder, ändra bild och ljudmaterial, samt texter till egna filer.
Bild7: Unterwegs
Det råder en skriande brist på CD-ROM program för studeranden på avancerad nivå, men här ges exempel på tre program, som representerar tre väldigt olika inriktningar
LINC är ett paket gjort för långt hunna elever (16+), och finns tillgängligt på franska, tyska, spanska, engelska och holländska, även andra språkversioner är under planering. Innehåll: 10 videoämnen, till vilka hör transkript och förklaringar på kulturella frågor; hundratals övningar i läsning, skrivning, lyssning ordförråd, grammatik (inklusive feedback) samt pedagogiska instruktioner. Verktyg: Integrerad video, ljud och text; grammatik och miniordbok; WWW-koppling för utförligare undersökningar, e-post funktion för kommunikation med andra studeranden.
Bild8: LINC, German
La neve nel bicchiere är gjord för elever på övre mellannivå eller avancerad nivå i italienska. CD-ROM-programmet gjordes 1992-1997 av Coventry universitets Hypermedia Italian Team (HIT) medlemmar, med hjälp av italienska studerande och baserar sig på Nerino Rossis roman La neve del bicchiere. Materialet på denna CD-ROM lämpar sig även för de som har italienska som sitt modersmål. Romanen La neve del bicchiere och CD-ROM-programmet visar den historiska och sociala situationen hos en viss italiensk familj under en tid av 70 år (1880-1950). CD-ROM materialet lämpar sig speciellt bra för undervisning av olika nationella och regionala ämnen, som anarkism och socialism, stat och kyrka, kvinnans ställning i Italien, fascism, bönder och borgare; Italien under kriget. Programmet innehåller även information om, hur CD-ROM kan integreras i undervisningen.
Bild9: La neve nel bicchiere
European Business Environment Germany: Självstudiekurs i tyska, som innehåller uppgifter och aktiviteter. Denna CD-ROM består av tre delar:
Bild10: European Business Environment, tyska
Grammatik blev omodernt för några år sedan, men börjar nu dyka upp igen. Multimedia erbjuder en möjlighet att göra grammatik studier mer intressanta och roligare. Följande två CD-ROM är bra exempel.
The Grammar ROM är för de som studerar engelska som ett främmande språk. Det här är en av de få, som jag känner till, CD-ROM som koncentrerar sig på engelsk grammatik. Programmet täcker alla grammatikens centrala saker: verb, substantiv och artiklar, konditionalis, passiv, adjektiv och adverb, frågor, prepositioner, satser, infinitiv osv. Eleven kan välja mellan engelska, franska, tyska, spanska eller italienska. Programmet innehåller ordlista och hänvisningar för grammatik delen samt 300 olika övningar: flervals- och luckövningar, förståelseövningar av skriven text samt av ljud- och videomaterial, omorganisering av meningar, övningar i tidsformer. CD-ROM innehåller dessutom livfulla teckningar, autentiska ljudinspelningar och videoavsnitt, som härstammar från Ingrid Freebairn och Brian Abbs videofilmer A Family Affair, Two Days in the Summer och Face the Music.
Bild11: The Grammar ROM
French Grammar Studio gjordes för att förberada elever för Frankrikes GCSE-examen, men kan även användas som sådan för övning av grammatik. CD-ROM är uppdelad i två delar, som heter Photostories och The Grammar Factory. Photostories ger eleven möjlighet att bygga upp en audiovisuell framställning, som baserar sig på en fransk miljö. Pop-up hjälp finns tillgängligt ifall eleven har problem eller gör fel i grammatiken, denna hjälp inkluderar även utförligare förklaringar. Den färdiga photostoryn kan sedan presenteras som en audiovisuell presentation. Eleven kan välja bland 18 historier, som har illustrerats med fotografier tagna på olika håll i Frankrike för just det här ändamålet. Ljudmaterialet har producerats av infödda fransmän. The Grammar Factory å sin sida förklarar utförligt franskans grammatik. Varje sak belyses med en stor mängd animationer. Övningarna hjälper eleven att memorera sakerna. CD-ROM stödet är instruktioner som är tillgängliga via rutan, stödmaterial som kan skrivas ut och en omfattande fransk-engelsk ordbok, som innehåller textorden i kontext.
Bild12: French Grammar Studio
Now! Den här CD-ROM -serien är ett bra exempel på, hur multimedia kan användas för att utveckla läsfärdigheter. Paketet innehåller autentiska berättelser och artiklar, som eleven kan läsa i sin egen takt. Bildrutan är delad på så sätt, att texten syns i dess övre del och i undre delen syns enskilda ord och fraser som översättningar. I Help-rutorna ges information om grammatiken. Målsättningen med berättelserna och artiklarna är dessutom att ge eleverna information om landets kultur. Dessutom innehåller programmet uttals- och hörförståelseövningar, vilka förstärks genom användning av ljud och autentiskt ljud och video (se. Bilden under). Eleven kan dessutom spela in sin egen röst och får en visuell bild på hur väl hans inspelning stämmer överens med den infödde talarens modell. Programmet finns tillgängligt på arabiska, kinesiska, holländska, franska, tyska, japanska, latin, polska, portugisiska, ryska, spanska och svenska.
Bild13: German Now!
Real Time är en interaktiv CD-ROM -kurs nästan för nybörjare, och gavs ursprungligen ut av tyska Digital Publishing. Den här CD-ROM -serien erbjuder sina användare bakgrundinformation om länderna med hjälp av dialoger och bildberättelser, som behandlar historiskt eller kulturellt intressanta objekt - en klickbar karta över landet fungerar som meny (se Bilden under). Real Time förstärker även ordförrådet och grammatik kunskaper med över 400 interaktiva övningar. Eleven erbjuds automatiskt övningar på det område han har visat sig vara svag i. Han kan även spela in sitt eget tal om jämföra det med en infödd talares uttal. Programmet finns på franska, tyska och spanska.
Bild14: RealTime, tyska
World Talk är TriplePlay Plus CD-ROM -seriens nya namn, och såldes dessutom i några länder under namnet Multimedia Language System. Invecklat? Nåja, sånt händer hela tiden inom CD-ROM -världen: namn ändrar och nya firmor dyker upp som svampar ur jorden, bara för att sedan försvinna lika fort. Paketet är mycket likt det ursprungliga TriplePlay Plus, i vilken ingår automatisk taligenkänning och hörförståelser, som sammanhänger med texten, till exempel att sätta meningar i rätt ordning så att de bildar en dialog. Med automatisk taligenkänning (ASR) kan datorn analysera svaret du spelar in och jämföra det med ett modellsvar. Ping meddelar att har kommit ganska nära modellen, boing igen betyder, att ditt uttal inte kunde godkännas (igenkännas). ASR är inte hundraprocentigt pålitligt, men höjer motivationsfaktorn bland unga vuxenstuderande. Du kan även helt enkelt lyssna på din egen inspelning och jämföra ord och fraser med infödda talares uttal. Eleven kan välja tre olika nivåer, som bygger vidare på varandra. Det finns sex ämnesområden: mat, siffror, människor, aktiviteter, orter och fortskaffningsmedel, hem & arbetsplats. I varje aktivitet kan eleven spela ett språkinlärningsspel, spelet kan väljas bland alla de olika som finns. Med hjälp av färggranna serier (se. Bilden under) kan man öva diskussioner. Eleven kan välja olika roller i diskussionen, lyssna på dialogen i dess helhet eller som klipp med olika hastigheter, med eller utan text.
Bild15: WorldTalk, tyska
Följande paket drar stor nytta av röstigenkännings program.
Talk to Me -paketet ger datorn eleven några stimuli och försöker sedan hitta ett lämpligt svar på elevens respons, på så sätt byggs en hel dialog upp (se. Bilden under). För att hjälpa eleven att jämföra sin prestation med en infödd talare, visar programmet grafiskt upp talet medan eleven lyssnar på röstinspelningen. Det går även bra att intensivt öva uttal. Då får eleven upprepa ett ord eller fras så många gånger han vill och utnyttja den grafiska kurvan för att komma så nära målet som möjligt. Programmet finns tillgängligt på franska, engelska och spanska.
Bild16: Talk to Me
Tell Me More & Tell Me More Pro: Tell Me More tar Talk to Me -programmets inriktning ett steg längre och Tell Me More Pro gör det möjligt för läraren att anpassa programmet enligt elevens nivå och behov. Läraren kan definiera de aktiviteter, som är tillgängliga för eleven och i vilken ordning de ska utföras. Några delar av själva programmet kan ändras till att bättre motsvara elevens behov: till exempel godkänna uttalets nivå och visa text och översättningar åt eleven. Läraren kan även i slutet av sessionen granska varje elevs framsteg i en för ändamålet gjord rapport - endera i statistikform eller mer detaljerat. Läraren kan dessutom granska elevens uttalsprestation. Varje lektions innehåll kan även skrivas ut. Videorna behandlar olika ämnen (bl.a. London, Paris, att hyra en villa, djur, sport, osv.) och till dem hör även omfattande förståelsetester i flervalsform. Till programmet hör även en ordlista, med hjälp av vilken eleven kan översätta varje text som har använts under lektionen. Övningar - där röstigenkänning har en central roll är: Rätt ord, Bild/ord associering, Ordföljd, Diktering, Fyll-i-luckorna, Pussel. Som i Now! - serien används ordutskrift (se. under) för att hjälpa eleven att jämföra sitt eget uttal med infödda talares. Programmet finns på tyska, franska, engelska och spanska.
Bild17: Tell Me More
Ruslan: en multimediatillämpning som skulle duga som modell för andra att ta efter. Det är fråga om en komplett multimedia-CD-ROM -kurs för nybörjare, som innehåller dialoger, grammatik, förklaringar, bakgrundsinformation, ordlistor, ca 300 interaktiva övningar, ordbok, tips för resenären, videoklipp och mycket annat. De instruktioner som syns på skärmen är på ryska, men genom att klicka får man enligt behov fram översättningar. Help-funktionen erbjuder sökmöjligheter över allt behandlat material. Det här programmet avviker från andra multimediatillämpningar eftersom målsättningen faktiskt är att lära ut och det ryska språket gås igenom steg för steg med början från alfabetet. CD-ROM grundar sig på John Langram ja Natalia Veshnievas kurs Ruslan och har programmerats av Mike Beilby.
Bild18: Ruslan 1
Who is Oscar Lake? CD-ROM -serien är ett bra exempel på simulationer som är riktade till språkstuderande. Som i många simulationer, vars föregångare ofta endast var textbaserade äventyrsspel, måste eleven hitta en stig genom simulationen för att uppnå en viss målsättning. I moderna simulationer övar eleven språket under färden. I Oscar Lake -serien har eleven en central roll i ett mysterium. Historien börjar när eleven får instruktioner via telefon att resa till huvudstaden. Medan eleven försöker lösa mysteriet stöter han på intressanta karaktärer, som förstås talar målspråket. Videoklippen fungerar under QuickTime och är en central del av de interaktiva avsnitten, till exempel i början av programmet ska eleven köpa tågbiljett, ge pengarna åt försäljaren, ta biljetten och sätta den i sin väska.
Bild19: Who is Oscar Lake?
I vissa fall får eleven välja bland några reaktionsalternativ. Han kan lyssna på den infödde talaren säga en fras, och sedan klicka på mikrofonen för att spela in sitt eget uttal och för att öva frasen. Ibland kan dock ett visst val sätta igång en helt ny sväng i intrigen och eleven skickas iväg i helt fel riktning eller på ett sidospår. Vid ankomsten till hotellet (se. bilden under), får eleven nyckeln till sitt rum ifall han väljer det första alternativet, men det andra alternativet leder honom till Frau Wolffs kontor - där viktiga saker avslöjas. Eleven måste även samla ihop vissa föremål i en viss ordning och sätta dem i sin väska, eftersom de kan vara användbara i ett senare skede. Elevens modersmål kan inställas som engelska, franska, tyska, italienska eller spanska, tack vare det här är programmet användbart för många användare. Programmet innehåller en ordlista på över 1000 ord.
Simulationer kan naturligtvis inte ersätta en verklig situation, men de är förvånansvärt effektiva - och krävande.
Som redan nämndes i Del 2.1.6 var det tal om, att användning av CD-ROM i nätverk kan leda till problem - Bilaga: tekniska uppgifter och läraren måste av den orsaken planera om sin undervisning. Det är inte alls nödvändigt, att alla elever i klassen använder samma CD-ROM. Bättre vore ett arrangemang, där olika CD-ROM -program har installerats på olika maskiner och eleverna anvisas, eller får välja, en arbetsstation, se. Modul 1.4. En sådan praxis kan dock försvåra resurs hantering och CD-ROM -skivorna kan enkelt ta skada eller försvinna när eleverna har hand om dem.
Alternativt kan läraren använda en projektor i klassen eller en stor TV-ruta och CD-ROM för att stimulera olika muntliga och skriftliga övningar.
Det klagas ofta på att CD-ROM programmen inte är innehållsmässigt anpassade till lärarens målgrupp. I den situationen skulle det löna sig för läraren att använda sig av ett verktygsprogram (se. Modul 2.5) eller kanske helt och hållet göra upp ett nytt CD-ROM -program (se. Modul 3.2) - men båda dessa alternativ kräver en hel del mod.
Ett sätt att utvärdera multimediapaketets användbarhet är att själv använda ett av dessa program för att lära studera ett helt nytt språk. Ifall du har tur kan ett av programmen finnas i din läroinrättnings resurscentrum. Skriv ner dina erfarenheter av paket användningen samtidigt som du tar dig fram i programmet, kom ihåg de frågor som togs upp i Del 3.3. Om du inte tycker att du lär dig eller ens minns just något, så fungerar paketet knappast! På vilket sätt skulle du förbättra programpaketet?
Följande information samlades in för en tid sidan av en grupp olika nätverksanvändare:
Aldrich F., Rogers Y. & Scaife M. (1998) "Getting to grips with 'interactivity': helping teachers assess the educational value of CD-ROMs", British Journal of Educational Technology (BJET) 29, 4:321-332.
BECTA CD-ROM Reviews: Den största delen av CD-ROM utvärderingar härstammar från BECTA:s WWW-sidor. En del av informationen kan dock vara en aning föråldrad och priser och tillverkarnas namn kan vara felaktiga. BECTA http://schools.becta.org.uk/index.php?section=tl&rid=3832
Uppdaterad information om CALL-utgivares och återförsäljares on-line kataloger hittar du på ICT4LT Resource Centre
Bickerton D. (2000) "Can (and should) academic linguists become multimedia authors?" I Fremdsprachenlernen mit Multimedia [...], Triangle 17, 30-31 janvier 1998 (s. 47-63). Paris: ENS Edition (Goethe-Institute, ENS Fontenay/Saint-Cloud, The British Council).
Chapelle C. (1998) "CALL in the Year 2000: still in search of research paradigms?" Language Learning & Technology 1, 1:19-43. http://llt.msu.edu/vol2num1/article1/index.html
Chapelle C. (1998) "Multimedia CALL: lessons to be learned from research on instructed SLA", Language Learning & Technology 2, 1:22-34. http://llt.msu.edu/vol1num1/chapelle/default.html
Eastment D. (1994) "CD-ROM: an overview of available materials", Modern Language Teacher 3, 4:68-77.
Garrett N. (1998) "Where do research and practice meet? Developing a discipline", ReCALL 10, 1:7-12.
Goldwin-Jones B. (1998) "Emerging technologies: new developments in digital video", Language Learning and Technology Journal 2, 1:11-13. tillgänglig på webben: http://llt.msu.edu/vol2num1/emerging/index.html
Language Learning and Technology Journal 2, 1 (1998). Specialnummer, som behandlar tillverkning och utvärderding av multimediaprogram: http://llt.msu.edu/vol2num1/default.html I detta nummer finns en bra samling av artiklar, som tar upp multimedia, DVD, multimedia på Webben, osv.
Laurillard D. (1993) Program design principles. Hull: TELL Consortium, CTI Centre for Modern Languages, University of Hull. Det här dokumentet finns även som bilaga i (Annex 1: Program design principles) Laurillard D. (1996) Formative evaluation report. Hull: TELL Consortium, University of Hull. Hela dokumentet kan laddas ner som RFT-fil: http://www.hull.ac.uk/cti/eval
Levy M. (1998) "Two conceptions of learning and their implications for CALL at the tertiary level", ReCALL 10, 1:86-94.
Multimedia and Digital Commentary on-line - Mike Bushs informationssidor Brigham Young-universitet: http://moliere.byu.edu/digital
Riley F. (1995) Developing multimedia courseware. Hull: University of Hull. Nerladdningsbar boki RFT-format: http://www.hull.ac.uk/itti/bk_dnld.html
Taylor J. (1997) DVD Demystified: The guidebook for DVD-Video and DVD-ROM. McGraw Hill.
Taylor J. (1997) Help, there's a DVD under my bed! http://www.videodiscovery.com/vdyweb/school/dvd.htm
Warschauer M. (1996) "Computer-assisted language learning: an introduction." Teoksessa Fotos S. (toim.) Multimedia Language Teaching: 3-20. Tokyo: Logos International. Myös Webissä: http://www.gse.uci.edu/faculty/markw/call.html
Tilläggsinformation om de CD-ROM -program som har nämnts i den här modulen kan hittas i under nämnda källor. Information om tillverkare av CD-ROM-program ämnade för språkundervisning kan du hitta i ICT4LT Resource Centre
All-in-One Language Fun (Syracuse Language): http://www.syracuselanguage.com
En Route (Granada Learning): http://www.granadalearning.com
European Business Environment, Germany (EuroMediaCall, University of the West of England): Camsoft är återförsäljare i Storbritannien: http://www.camsoftpartners.co.uk
French Grammar Studio (Granada Learning): http://www.granadalearning.com
The Grammar ROM (Longman): http://www.longman-elt.com
Just Grandma and Me (Broderbund): Medan denna modul skrevs försvann plötsligt Broderbunds webbsidor och en ny länk till Mattel Interactive dök upp, som nu tydligen säljer Broderbunds produkter; http://www.mattelinteractive.com. Av informationen på Mattels sidor framgår inte, om den här CD-ROM:en längre finns, men många CALL-program försäljare verkar fortfarande ha den i sina lager. En lista över CALL-återförsäljare hittar du på Resource Centre.
Kidspeak (Transparent Language): http://www.transparent.com
LINC (Antwerpenin yliopisto): http://webhost.ua.ac.be/linc/linc.html. Återförsäljare i Britannien är Camsoft: http://www.camsoftpartners.co.uk
La neve nel bicchere (Coventryn yliopisto): Återförsäljare i Britannien är Camsoft: http://www.camsoftpartners.co.uk
The New Kid on the Block (Broderbund): Medan denna modul skrevs försvann plötsligt Broderbunds webbsidor och en ny länk till Mattel Interaktive dök upp, som nu tydligen säljer Broderbunds produkter; http://www.mattelinteractive.com. Av informationen på Mattels sidor framgår inte, om den här CD-ROM:en längre finns, men många CALL-program försäljare verkar fortfarande ha den i sina lager. En lista över CALL-återförsäljare hittar du på Resource Centre.
Now! serien (Transparent Language): http://www.transparent.com
RealTime (Macmillan): http://www.palgrave.com/products/results.aspx?k=RealTime&a=&i=
Ruslan 1 & 2 (Ruslan): http://www.multilingualbooks.com/ruslan-contents.html
Smart Start (TriplePlay Plus) (Syracuse Language): http://www.syracuselanguage.com
Talk to Me (Auralog): http://www.auralog.com/us/individuals_tellmemoreenglish.htm
Tell Me More & Tell Me More Pro (Auralog): http://www.auralog.com/us/individuals_tellmemoreenglish.htm
The Tortoise and the Hare (Broderbund): Medan denna modul skrevs försvann plötsligt Broderbunds webbsidor och en ny länk till Mattel Interactive dök upp, som nu tydligen säljer Broderbunds produkter; http://www.mattelinteractive.com. Av informationen på Mattels sidor framgår inte, om den här CD-ROM:en längre finns, men många CALL-program försäljare verkar fortfarande ha den i sina lager. En lista över CALL-återförsäljare hittar du på Resource Centre.
Unterwegs (Granada Learning): http://www.granadalearning.com
Who is Oscar Lake? (Language Publications Interactive): Denna CD-ROM -serie är en modern version av det klassiska äventyrsspel. Tillgänglig på franska, tyska, spanska, italienska och engelska. http://www.languagepub.com
World Talk (Euro Talk): http://www.eurotalk.co.uk