ICT4LT Modul 2.4

Konkordans program användning i spåkundervisning


 

Detta är en väldigt omfattande modul: ca 50 sidor. Vänta på att den laddas helt; det kan ta flera minuter.

Innehåll

Mål

Målet med denna modul är att bekanta språklärare med konkordans och konkordansprogram användning i undervisning av främmande språk. konkordans är en del av korpuslingvistik, som Tony McEnery och Andrew Wilson behandlar i Modul 3.4. I denna moduls kapitel 2.2 finns en kort presentation av korpuslingvistik.

Modulens författare

Marie-Noëlle Lamy, Open University, Storbritannien

Hans Jörgen Klarskov Mortensen, Vordingborgs gymnasium, Danmark

Texten har översatts till svenska av Joakim Mattsson.

1. Vad är konkordans och hur kan de hjälpa språkläraren?

Innehållet i Del 1

1.1 Enkel manuell konkordans

Vad är konkordans? Det enklaste sättet att svara på den frågan är att först granska några fall ur engelskan. Till exempel i det följande är det manuella ordet 'sin' konkordans och efter det ett textstycke, varifrån ordets fyra olika företeelser har plockats.

Konkordans 1 för ordet 'sin'

1. Thus from my lips, by yours, my
Sin
 is purged.
2. Then have my lips the
Sin
 that they have took.
3.
Sin

from thy lips? O trespass sweetly urged!
4. Give me my
Sin
 again.

Den ursprungliga texten, där nyckelordet syns med fet stil

Konkordans är alltså en lista med ord (som kallas för nyckelord, t.ex. här 'sin'), som har plockats ur ett autentiskt textstycke (korpus, här alltså från pjäsen Romeo och Julia), och som visas på sidans mitt och på vars båda sidor visas en del av den kontext, där de uppträder (i det här fallet högst 29 märken på både nyckelordets vänstra och högra sida). Den här typen av konkordans kallas även KeyWord in Concordance dvs. KWIC-konkordans.

1.2 Datorframställd konkordans

Titta nu på samma konkordans, som visas i en större kontext (i det här fallet 75 och 80 märken på båda sidor, mellanslagen inräknat):

1. move not, while my prayer's effect I take. Thus from my lips, by yours, my sin is purged. JULIET Then have my lips the sin that they have took. Romeo
2. Thus from my lips, by yours, my sin is purged. JULIET Then have my lips the sin that they have took. ROMEO sin from thy lips? O trespass sweetly urged!
3. is purged. JULIET Then have my lips the sin that they have took. ROMEO Sin from thy lips? O trespass sweetly urged! Give me my sin again
4. they have took. ROMEO sin thy lips? O trespass sweetly urged! Give me my sin again.

 

KWIC och visning av en bredare kontext är båda användbara, beroende på, hur man ämnar använda materialet. Här finns alltså alla bas ingredienser för konkordans: textbotten och procedur. Men eftersom proceduren var manuell och gav oss en väldigt begränsad konkordans (konkordansen innehöll endast fyra citat), de 'sin' ord som fanns där härstammade alla från Romeo och Julias värld. För jämförelse ändamål finns här under konkordans på samma ord, som baseras på urval av 25 citat och som är gjort med konkordansprogrammet (concordancer). Korpuset innehåller brittiska och amerikanska böcker, tidningar, tidskrifter samt transkript av radioprogram och vanliga diskussioner.

Konkordans 2 för ordet 'sin'

1. said cohabiting was no longer a
sin
 . Serbs free last six
2. daily care of other was the ultimate
sin
 . We arranged for Ted to spend a
3. remarkable. Shaw's rendition was a
sin

against culture, an insult to eliot
4. them that God wants them to turn from
sin
 and transform their lives. Women
5. the ascendancy to and loss of power;
sin
 and redemption; self-doubt and
6. to prove that all that a life of sex,
sin
 and St Tropez sun brings is wrinkles
7. taken seriously. Julian's account of
sin
 and forgiveness stands unexcelled
8. deepening anxiety over the question of
sin
 and evil, she took it up. Carolly
9. can spring as much from a sense of
sin
 as from sanctity. That, thank God,
10. Roebuck was dismissed to the
sin
 bin for 10 minutes for his part in
11. is pride, covetousness, deceit and
sin
 , but say you'll accept adultery and
12. is like Sodom and Gomorrah -you know,
sin
 City. So the very word Youngstown
13. of rubber safety bumpers, as ugly as
sin
 . Few mourned its passing. (p) That
14. White.26 He finds the earthly ideas of
sin
 , guilt, punishment, good and evil
15. BERLIN CABARET NOW Decadence, satire,
sin
 ... bohemian excess... Once
16. sumptuous food shops, with a sense of
sin
 , I bought some on Nevsky Prospekt
17. to mine without a tumble. The only
sin
 I've committed is not having you
18. sin of all: I have heard of a certain
sin
 . I thank God that I do not know of
19. cannot announce God's forgiveness of
sin
 in the Absolution and cannot
20. It was during the Reformation that
sin
 in Scotland really got going. Any
21. sin is prevalent. Although this
sin
 is a comment on all of mankind, it
22. sounds a bit stage-ethnic: The only
sin
 it to believe that happiness is gone
23. Insisting on the concept of original
sin
 . It would take on a kind of
24. bed the selfsame one! More primal than
sin
 itself, this fell to me. (f)
25. do nothing to deal with her problem of
sin
 . Joni was disturbed by Carl's

 

I motsats till den på Shakespeares text baserade konkordansen, där pjäsens originalrader var tillräckligt korta för att rymmas med i exemplet. I det här fallet har texten till höger och vänster om nyckelordet klippts av vid högst 38 nedslag (plus mellanslag); i många konkordanser kan denna nedslagsmängd justeras, så att man enklare kan föreställa sig citaten. Vi kommer i kapitel 5. Förberedelser vid konkordansarbete att se, hur viktigt (och även omdiskutabelt) det är att omarbeta resultaten av ordsökningen.

1.3 Parallellkonkordans

Först några ord om två- eller flerspråkig konkordans, som även kallas för parallellkonkordans, för de elever, som i sin inlärning använder både målspråket och sitt modersmål. Föreställ dig en roman på A språket och dess översättning på B språket, eller ett officiellt dokument, som har översatts till alla EU språk. Låt oss anta att du vill undersöka det, hur den franska prepositionen 'pour' uppträder i olika delar av originaltexten. I vanliga konkordansoperationer kan programmet hitta alla uppkomster av ordet 'pour' i den franska texten och även identifiera alla stycken eller meningar, där det framträder - t.ex. i mening 3, stycke 2, mening 4 stycke 3 osv. Efter det här hittar parallellkonkordansprogrammet de motsvarande meningarna de översatta texterna. Det krävs stor noggrannhet vid förberedelserna av ett korpus för parallellkonkordans. De båda (eller flera) texterna måste på förhand arrangeras så, att stycke 3 i ett språk motsvarar samma stycke i ett annat (men inte meningsvis, eftersom översättarna måste dela eller sammanfoga meningar). Här under finns ett exempel, där man kan se, vilka engelska strukturer som har använts som motsvarighet till det franska ordet 'pour'.

Originala texten Översättningen
1. Ainsi, quand il aperçut POUR la première fois mon avion (...) 1. The first time he saw my aeroplane, for instance (...)
2. Alors elle avait forcé sa toux POUR lui infliger quand même des remords. 2. Then she forced her cough a little more SO THAT he should suffer from remorse just the same.
3. -Approche-toi que je te voie mieuz, lui dit le roi qui était tout fier d´être enfin roi POUR quelqu´un. 3. "Approach, so that i may see you better," said the king, who felt consumingly proud of being at last a king OVER somebody.
4. Car, POUR les vaniteux, les autres hommes sont des admirateurs. 4. For, TO conceited men, all other men are admirers.
5. C´est comme POUR la fleur." 5. It is just as it is WITH the flower.
6. C´est donc POUR ça encore que j´ai acheté une boîte de couleurs et des crayons. 6. It is FOR THAT PURPOSE, again, that I have bought a box of paints and some pencils.
7. C´est le même paysage que celui de la page précédente, mais je I´ai dessiné une fois encore POUR bien vous le montrer. 7. It is the same as that on page 90, but I have drawn it again TO impress it on your memory.
8. Elle ferait semblant de mourir POUR échapper au ridicule. 8. She would (...) pretend that she was dying, TO avoid being laughed at.
9. et c´était bien commede POUR faire chauffer le déjeuner du matin 9. and they were very convenient FOR heating his breakfast in the morning.,
10. Il Commença donc par les visiter POUR y chercher une occupation et POUR s´instruire. 10. He began therefore, by visiting them, IN ORDER TO add to his knowledge.
11. Il me fallut longtemps POUR comprendre d´où il venait. 11. It took me a long time TO learn where he came from.
12. J´avais le reste du jour POUR me reposer, et le reste de la nuit POUR dormir... 12. I had the rest of the day FOR relaxation and the rest of the night for sleep."
13. POUR toi je ne suis qu´un renard semblable à cent mille renards

13. TO you, I am nothing more than a fox like a hundred thousand other foxes

Franskengelsk parallellkonkordans för ordet 'pour', där som korpus har använts ett stycke ur Antoine de Saint Exupéryn boken Le Petit Prince

Detta exempel, tillsammans med klassrumstillämpningar, hittas på Joseph Rézeaus hemsida på adressen: http://www.uhb.fr/campus/joseph.rezeau/concord.htm

1.4 Användning av konkordans i språkundervisning

Vilken nytta har språklärare av konkordans? Vi ska behandla den här frågan närmare i kapitel 4, men vi kan göra följande sammanfattning av användningssätten:

Om någon försöker påstå, att det här låter som arbeta på universitets nivå så ska du inte tro på den personen! Elever i grundskolans högstadium kan mycket väl utnyttja konkordansprogram, förutsatt att både läraren och eleverna är väl förberedda på uppgiften, som vi kommer att visa i kapitel 5. Förberedelser vid konkordansarbete.

Ett annat intressant sätt att utnyttja konkordans är att jämföra en infödd talares och en elevs produktion. Du kan till exempel behandla franska eller tyska uppsatser som dina elever har gjort, förutsatt att de är skrivna med ett textbehandlingsprogram, och jämföra med autentiska franska och tyska uppsatser. Då kan du granska hur dina elever använder språket och jämföra det med de infödda talarnas produktion. Ännu bättre är det, om dina elever själva kan göra jämförelsen, som i kapitel 4 övning 13.

Även om effektiva kommersiella konkordansprogram kan producera många olika konkordans typer och annat komplicerat material (mer om Cobuild och andra program senare i denna modul) och även om de är oersättliga i språk- och litteraturforskning och lexikografi, så räcker KWIC-konkordanser till för många lärares behov; i denna modul kommer vi därför att koncentrera oss på dessa, även om vi presentera några intressanta undantag.

1.5 Inlärningsuppgift

Försök dig på att göra en egen KWIC-konkordans, använd dig av något engelskt nyckelord. En lättanvänd demo finns på adressen: http://www.collins.co.uk/

Det här är Cobuild-korpusets hemsida, varifrån vi tog ovanstående 'sin'-exempel.

2. Konkordansprogram och korpus

Innehållet i Del 2

2.1 Konkordansprogram för DOS och Win9x

För att förverkliga en KWIC (KeyWord In Context) -konkordans behöver du ett konkordansprogram och ett korpus som innehåller (elektroniska) texter. Vi börjar med programmet:

Ett enkelt konkordasprogram kan göra upp en konkordans på efter varann följande ord, ord delar, eller på andra drag från skriven text. Som vi nämnde ovan, kallas konkordans av den när typen för KWIC. Men några konkordansprogram kan producera fullständiga konkordanser, som innehåller alla korpusens ord och andra lingvistiska element. I praktiken måste man ta i beaktande många parametrar som snabbhet, hur stort korpus programmet klarar av att bearbeta, vilka språk det stöder samt dokumentationens mängd och kvalitet - speciellt det sist nämnda kan vara av betydelse, ifall du inte från tidigare är bekant med konkordans.

Det lönar sig också att hålla i minnet, att denna korta presentation av några konkordansprogram inte innehåller någon utvärdering av dem och avsikten är enbart att göra läsaren bekant med några av programmens centrala egenskaper och visa hur de ser ut på skärmen. Varje program har en "trial" eller "demo" till påseende på Internet. På programmens hemsidor hittar du all nödvändig information. I det här sammanhanget behandlar vi bara några viktiga skillnader. Även prisen varierar kraftigt - det samma gäller dokumentationens mängd och kvalitet.

2.1.1 Konkordansprogram för DOS

Mike Scott har i samarbete med Tim Johns gjort MicroConcord som ursprungligen dök upp med finansiering av Oxford University Press och innehöll ett ganska omfattande korpus sammanställt ur tidningen The Independent samt en manual gjord av Tim Johns. Manualen och korpuset är inte längre tillgängliga, men konkordandsprogrammet kan fås gratis; se:

http://www.liv.ac.uk/~ms2928/software

MicroConcord kan endast producera KWIC-konkordanser, men den är verkligen snabb. Den har några begränsningar, men när man blir van med dess lite föråldrade DOS-utseende (inga ikoner eller grafik), så sköter den sitt jobb verkligt bra. Det går också att skriva ut kordansen (-txt format) och det sökta ordet kan även gömmas, om man vill göra upp kompletteringsövningar. Programmet stöder den största delen av de europeiska språken.

Figur 1: Bild från MicroConcordi program

2.1.2 Windows-konkordansprogram

Wordsmith är ett verktygspaket för språk som har utvecklats av Mike Scott. Med det fördjupade konkordansprogrammet är det möjligt att göra både KWIC- och kompletta konkordanser. Sökningen är ganska snabb och programmet har många egenskaper, men det kan vara lite svårt att använda för nybörjare. Utskrivning av konkordansen är förstås möjligt. Dokumentationen finns i on-line help - filformat och den ger en detaljerad bild av Wordsmiths många egenskaper.

Den nyaste versionen finns på adressen:

http://www.liv.ac.uk/~ms2928/wordsmit.htm

eller:

http://www.ndirect.co.uk/~lexical/wordsmit.htm

På dessa adresser hittar du även några gratis program och ordlistor och dyl. samt länkar till kostnadsfria testkorpus. Den senaste officiella Oxford University Press versionen finns på adressen:

http://www.oup.co.uk/elt/catalogu/multimed/4589846/4589846.html

På den här sidan finns många bilder av programmet i funktion.

Priser: En användare: n. £88; 2-10 användare. £447; 11-50 användare: £900 (ALV ingår inte i priserna).

R.J.C. Watts (Dundee University) Concordance gör upp både en fullständig och en KWIC-konkordans (som Watt kallar "Fast Concordance"). "Fast Concordance" är som namnet säger verkligt snabb. En fullständig konkordans ("Full Concordance") är lite långsammare och att göra det på ett stort korpus kräver både kapacitet av datorn och tålamod av användaren. Men att till exempel köra en konkordans på Sir Walter Scotts roman Ivanhoe (ca. 200 000 ord) tog ungefär fem minuter med en Pentium 166MHz - maskin som hade 64Mb RAM.

Användningen går ganska intuitivt när man väl har fått lite erfarenhet. Delad bildruta, där ordlistan finns till vänster och konkordansen till höger, är en trevlig egenskap. Konkordansen kan skrivas ut. Programmet stöder många europeiska språk. I motsats till många andra konkordansprogram, kan Concordance omvandla en hel konkordans till HTML-format, så att konkordansen kan användas interaktivt med en webbläsare. Tack vare det här lämpar den sig väldigt bra för litteraturforskning: se del 4, övning 14.

Pris: ca. £94 för det första exemplaret och £43 för de följande, men det finns specialpriser för fleranvändare.

Figur 2. "Text View" fönster i Concordance program

Mer om Concordance-programmet: http://www.ricw.freeserve.co.uk/

Athelstans Monoconc påminner ganska mycket om MicroConcords Windows-version. Med det kan man endast göra en ords konkordanser och eftersom det har mindre egenskaper, är det också ganska enkelt att arbeta med från skärmen. Precis som alla andra program, kan man skriva ut konkordanser med även det här programmet.

Pris: en användare: £70, innehåller konkordansprogram och manual; licens: £430 (15 användare)

Figur 3. Bild från MonoConc program

tilläggsinformation på Athelstans webbsidor:
http://www.athel.com/mono.html#monopro

Fås i Britannien via Camsoft, innehåller även demo:
http://www.camsoftpartners.co.uk

2.2 Korpus

2.2.1 Vad är korpus?

För att kunna använda konkordansprogram, måste man ha en uppfattning om, vad ett korpus är. Konkordanser är en del av korpuslingvistik, som Tony McEnery & Adrew Wilson behandlar i Modul 3.4. Se även Michael Barlows korpuslingvistik sida:
http://www.athel.com/corpus.html

I denna modul behandlar vi endast några grundsaker.

Korpus kan endera vara en enda text eller en samling av texter. i Del 1 visades KWIC-konkordanser ur pjäsen Romeo och Julia. I det här fallet utgör korpuset en av Shakespeares pjäser. Korpus kan även vara något som har skrivits av en enda elev. Det är självklart, att om målet är att undersöka till exempel Shakespeares stil, så måste korpuset begränsas till hans alster, men om man tänker undersöka ett helt språks grammatik eller semantik, så måste korpuset innehålla en stor del texter som representerar olika textslag. Det samma gäller om vi vill undersöka 1700-tals engelska, så måste vi vara säkra på, att korpuset innehåller ett representativt urval av texter endast från den tidsperioden. Med andra ord så beror korpusets innehåll på användarens målsättning.

2.2.2 Hur omfattande borde ett korpus vara?

Korpusets omfattning beror på användarens behov. Kort sagt så måste korpuset vara så stort, att det innehåller ett tillräckligt stort antal av de språkelement, man vill undersöka. Att jämföra med: Cobuild använder ett korpus på ca 200 miljoner ord, där det finns skriftliga och talade texter från Storbritannien, USA och Nya Zeeland, för att göra en ordbok. Birmingham universitets "The Bank of English" innehåller ca 500 miljoner ord och lämpar sig bra för lingvistisk forskning. Att släppa loss elever på dylika textmängder leder till mer förvirring än nytta. En mindre mängd räcker vanligtvis. Om du trots allt möter en person som har en envis uppfattning om vad som är korrekt språkanvändning och vad som inte är det, så kan det göra ett intryck ifall han får konstatera sina egna felaktiga uppfattningar i ett 400 - 500 miljoner ords korpus. Chris Tribble är av den åsikten, att ett specialiserat 25 000 - 30 000 ords korpus mycket väl räcker till för undervisningsbehov (Johns http://web.bham.ac.uk/johnstf.palc.htm), förutsatt att texterna täcker relevanta områden av kursen. Å andra sidan skriver Tribble & Jones (1997:11) : "vi brukar tänka, att ett sådant ord som crime är allmänt, men i verkligheten dyker det upp endast 20 gånger bland en miljon ord i en så pass omfattande textsamling som Longman-Lancaster korpus." Vi presenterar senare exempel på, vad som kan utföras med ett tyskt ca 50 000 ords korpus.

2.2.3 Att sammanställa ett korpus

En av fördelarna med konkordans användning i språkundervisningen är användningsmöjligheten den ger till relevanta, autentiska och intressanta exempel istället för de traditionella tråkiga grammatikexemplen". Det här betyder, att om vi försöker lära eleverna att skriva en argumentativ uppsats, borde vi utnyttja autentiska texter för att demonstrera, vilken typ av språkanvändning ett sådant skrivande kräver.

2.2.4 On-line konkordansprogram och korpus

i några fall hittas både konkordansprogram och användbart korpus på nätet. Några exempel:

England

Collins Cobuild Direct: I några fall har tekniska problem lösts till din fördel. Vi har redan tidigare nämnt Cobuild:s enkelhet. Korpuset innehåller ca. 56 miljoner ord från Storbritannien, USA och Nya Zeeland skrivna och talade språk. Man har kostnadsfri tillgång till en begränsad version - endast 40 - 50 rader av resultat visas. Fulla rättigheter kan man få genom att betala £500 om året. Man kan endera välja att arbeta med ett enkelt skript, som har ganska lite egenskaper, eller ett ganska avancerat Java-applet, som ger användaren större kontroll. (tyvärr tycker inte alla webbläsare om Java-applet.) Cobuild-korpus och konkordansprogrammets användning presenteras Del 4, övning 14.

Hjälp hittar du på Collins Cobuild Direct:s webbsidor:
http://www.collins.co.uk

British National Corpus: Ett väldigt omfattande korpus på modern brittiskengelska, som är ämnat att så brett som möjligt presentera det nutida engelska språket:
http://info.ox.ac.uk/bnc

VLC Web Concordancer: Ett enkelt konkordansprogram - och helt gratis - finns tillgängligt på Hong Kongs Polytekniska universitets språkcentral:
http://vlc.polyu.edu.hk/scripts/concordance/WWWconcapp.htm

KWICKFinder: Bill Fletcher presenterade sitt kondordansprogram på CALICO '99 konferensen med rubriken "Winnowing the Web with KWICFinder. KWICFinder är ett konkordansprogram, som 'rider' på en vanligt sökmotor, vilket möjliggör det, att hela WWW fungerar som korpus - väldigt imponerande! Detta kostnadsfria Windows-program hittas på följande adress:
http://miniappolis.com/KWiCFinder

Tyska
Mannheim korpus: Det här är väldigt stort - och kostnadsfritt - korpus över tyska texter:
http://corpora.ids-mannheim.de/~cosmas

Franska
Ett med sökmotor utrustat franskt korpus hittar du på adressen:
http://www.spl.gouv.ca/corpus/index.html

Andra språk
Michael Barlow upprätthåller en omfattande lista över on-line korpus:
http://www.athel.com/corpus.html

Ett typiskt drag för dessa on-line korpus och konkordansprogram är deras omfattning - de är väldigt stora. Men de passar troligen bara för elever på avancerad nivå, som är verkligt intresserade av språkfrågor och som förstår vad ett korpus är, vad sökmöjlighet innebär och hur de fungerar. Vi ska nu presentera några exempel på deras användning.

2.2.5 Att sammanställa ett eget korpus: exempelprojekt

För det här projektet behöver vi ett tyskt korpus. Låt oss anta att ett sådant inte finns ännu, så vi måste själva sammanställa ett. I det här fallet är vi mer intresserade av tysk grammatik på grundnivå, så vilken som helst professionellt skriven tysk text duger. Vi tänker skaffa texterna via Internet. Så här framskrider projektet steg för steg:

  1. Börja med att bekanta dig med Michael Barlows länklista http://www.ruf.rice.edu/~barlow/corpus.html, som styr dig vidare till det tyska Gutenberg-projektets sidor http://clwww.essex.ac.uk/cgi-bin/w3c/
  2. Gå till Gutenbergs sidor. Förminska fönstrets storlek genom att klicka på Restore-ikonen i rutan övre högerhörn.
  3. Öppna en ny sida i textbehandlingsprogrammet. Förminska även detta fönster. Nu borde du ha både en webbläsarruta och en textbehandlingsruta öppna på skärmen. Gör om storleken på fönstren så att du bara har ett smalt fönster för textbehandlingsprogrammet och ett bredare för webbläsaren. Se exemplet under.

    4. Figur 4. Att sammanställa sin egen korpus

  4. Klicka på webbläsarfönstret, markera den text du vill ha. Placera markören över det markerade området, klicka på vänstra musknappen och håll ner den. Nu kan du flytta över texten till textbehandlingsrutan. Då du i textbehandlingsprogrammet ser en liten lodrät linje så kan du släppa upp knappen och texten kopieras till textbehandlingsprogrammet.
  5. Återgå tillwebbläsarrutan. Hitta en ny text och upprepa föregående procedur till du har samlat ihop så många texter som du behöver.

Om du av någon orsak inte vill använda denna metod så kan du spara sidorna. Webbläsare som Netscape Navigator och Internet Explorer tillåter att sidan som syns på rutan sparas i .txt format. Välj i dessa fall: "Save as...". Internet Explorer har en meny, där du kan välja .txt formatet. Netscape Navigator sparar texten i .txt format om du själv ändrar på filtypen som vanligtvis är .htm eller .html - till formatet .txt. I andra fall måste du använda Windows urklippshanterare: markera texten, kopiera över den, klistra in det i ditt textbehandlingsprogram och spara som ASCII/ANSI-text: se kapitel 2.2.6. Där förklaras dessa termer noggrannare.

2.2.6 Andra korpuskällor

CD-ROM
Istället för On-line källor kan du använda CD-ROM -encyklopedier eller vilka som helst andra källor med elektronisk text, som Chris Tribble (se Johns http://web.bham.ac.uk/johnsstf/palc.htm) föreslår. I praktiken går det till på samma sätt som i ovanstående exempel i del 2.2.5.

Tryckta texter
Det är även möjligt att omvandla på papper tryckt text till ett format som datorn kan läsa. För detta behöver du en skanner som omvandlar tryckt text till datorformat. Skannern gör bara en digital bild av text, men så kallade ORC (Optical Character Recognition) -program omvandlar den tryckta texten till maskinläsligt format. Nuförtiden är bra skanners och avancerade OCR-program satta till ganska hyfsat pris. Vanligtvis kommer ett ORC-program med skannern och det här programmet räcker oftast till för de flestas behov. Naturligtvis tar det längre tid att skanna in texter än att kopiera dem direkt från Internet, men det kan ju förstås även ta sin tid att hitta vettiga texter på nätet.

Att skriva text
Det allra mest tidsödande sättet är att själv skriva in texten. Men det finns ingen som hindrar det heller!

I vilket format? ASCII eller ANSI?
Alla i den här modulen presenterade konkordansprogram kräver ASCII/ANSI-sparformat och vanligen föredrar de CR/LF-formattering (sk. "obligatoriskt radbyte") i slutet av varje rad. Alla moderna textbehandlingsprogram kan spara i ASCII/ANSI -format. Vanligtvis väljer man kommandot "Save as..." och man får upp en meny, där man kan välja sparformat.

Skillnaden mellan ASCII och ANSI -formaten, har en betydelse när det är frågan om andra språk än engelska. ASCII är ett gammalt datortextformat och det utvecklades på basen av det engelska språket. ANSI är en variant på ASCII, som används av Windows. ANSI-textformatets fördel är det, att det innehåller fastslagna koder för diakritiska tecken, så det lämpar sig för konkordans produktion om vilket som helst europeiskt språk - och även icke-europeiskt, bara de nödvändiga fonterna är installerade. Alla de tidigare presenterade Windows-baserade konkordansprogrammen använder ANSI-formatet, medan MicroConcord (DOS-program) använder ASCII-format.

2.3 Att begrunda

Stevens (http://web.bham.ac.uk/johnstf/stevens.htm) påpekar, att korpus ihopsamlaren kan snedvrida sitt korpus, ifall han "väljer ut sitt material baserat på en förutfattad mening, om vad som borde hittas där, eller på pedagogiska grunder." Tycker du att det här alls verkar vara något problem? I så fall, varför? Jämför även med traditionella grammatik- och läroböcker.

3. Hur passar konkordans användning in i språkundervisningsmetodologin?

Innehållet i Del 3

3.1 Konkordansernas korta historia och hur det hjälper oss att förstå deras användning som ett redskap för undervisning och inlärning

Konkordansernas historia går tillbaks till medeltiden, då de, på samma sätt som de andra massiva företagen som t.ex. gotiska katedraler, krävde en ofattbar arbetsinsats. Enligt Tribble och Jones (1997) är ett tidigt exempel den första kända latinska bibelns fullständiga konkordans, i vilkens framställning deltog ett femhundratal benediktiner munkar under ledning av Hugo de Sancto Charon. De om bibeln gjorda konkordanserna är index, som innehåller bibel orden och en kommentar om var i texten de förekommer. Encyclopaedia Britannica nämner en grupp av tidiga bibel konkordanser, varav en gjordes av Mercator, en kartograf som levde på 1300-talet. Ett annat favorit objekt för tidiga konkordans makare, åtminstone i den engelskspråkiga världen, har varit Shakespeares verk. Encyclopaedia Britannica nämner, att Bartlett, en amerikansk bokhandlare och förläggare som är bäst känd för sitt verk Familiar Quotations, skrev som resultat av många år av hårt arbete Complete Concordance to Shakespeare's Dramatic Works and Poems (1894). Detta uppslagsverk överträffade alla sina föregångare.

Eftersom både bibelns och Shakespeares texter officiellt har en erkänd ställning i den engelskspråkiga världen, så har de två saker gemensamt: de måste fortsättningsvis och effektivt vara tillgängliga och de måste kunna tolkas (och omtolkas). Sålunda funkar dessa gamla konkordanser endera som register, som möjliggör en enkel tillgänglighet och eller som redskap för textanalys, som underlättar betydelse tolkningen genom att föra orden och deras kontext närmare varann för noggrannare undersökning. Nutida datorkonkordanser har fortfarande samma två uppgifter, att vara praktisk och vetenskaplig. De bibliotek eller företags arkiv som finns på Internet eller Intranet är exempel på praktisk närhet. Om jag till exempel vore en jurist eller fransk juridik student, kunde jag, söka en viss lagterm genom att skriva den i Bruno Cinellis Corpus Juris [LINK REMOVED: 16 OCT 2001] sökdokument och jag skulle inom några sekunder få se alla de kontexter, där mitt ord uppträder i lagtexter.

Det här skulle vara av stor praktisk nytta för mig. Om jag å andra sidan, skulle jobba med språk - som lexikograf, översättare, terminologi forskare, lingvist, litteraturforskare eller varför inte rättslingvist - då skulle jag vara intresserad av att snabbt kunna få texterna i min användning och kunna tolka det språk som finns i dem. Så stort har intresset för dessa konkordanser i vetenskapliga tillämpningar varit att många nationella kulturer sedan 1980-talet har satsat stort på elektroniska databaser, som verkligen är skattekistor för språk och litteratur. Utanför den engelsktalande världen har dessa kraftansträngningar även varit en viktig del av strategin för att bevara landets nationalspråk.

3.1.2 Inlärningsuppgift

Skaffa genom Internet så mycket information som möjligt om följande stora nationella språk korpus. Till exempel vad korpuset heter, när det har grundats, vem som har grundat det, hur omfattande det är, vad är villkoren för användningen, hur ofta uppdateras det, hurudana sökmöjligheter det erbjuder?

franska: http://humanities.uchicago.edu/ARTFL/ARTFL.html

spanska: http://www.rae.es/NIVEL1/CREA.MTM

tyska: http://www.ids-mannheim.de/uebersicht.html

italienska: http://www.lib.uchicago.edu/efts/ARTFL/projects/OVI

engelska: http://info.ox.ac.uk/bnc

Även konkordans i undervisningen har sin historia, även om den är mycket kortare, och började på 1980-talet. Ett sammandrag av denna utveckling finns i Stevens artikel (1995): http://web.bham.ac.uk/johnstf/stevens.htm. Konkordans undervisningsanvändning baserar sig vanligen på olika synpunkter. En av dessa är, att konkordansprogrammet underlättar tillgängligheten av målspråkets 'äkta' lexikaliska och grammatiska strukturer. En annan är det, att de aktiverar eleverna och får dem att analysera språket självständigt, vilket på sätt och vis gör dem till språkforskare. Som avslutning på denna del ska vi granska, hur bra konkordans lämpar sig i nutida undervisningsmetoder och praxis.

3.2 Med vad motiveras användningen av konkordans och hur de antas bidra till undervisningspraxis

3.2.1 ‘Äkta’ språk och autentisk inlärningskontext

Språklärare vill erbjuda aktiviteter och material, som är i enlighet med infödda talares språkbruk. Det här tros vara motiverande och förbereda eleverna bättre för att möta skrivet och talat målspråk. Många traditionella grammatik och textböcker samt ordböcker innehåller endast påhittade exempel och de kan endast reflektera författarnas, oavsett hur ansedda de än må vara, sätt att använda sitt modersmål. Språk tillhör dock all dess talare, inte endast små undergrupper, och dessutom utvecklas det hela tiden. Men kan vi som lärare, hur bra målspråkstalare eller rent av infödda talare vi än är, påstå, att vi har en realistisk bild över äkta och utvecklat språkbruk? Hur många av oss har inte haft pinsamma upplevelser av att ha gett eleverna en ‘regel’ för att sedan konstatera, att den kullkastas av ett exempel ur autentiskt språkbruk? Sinclair (1986) sammanfattar lärarens problem genom att säga, att vi måste “finna förklaringar som passar bevisen, istället för att försöka anpassa bevisen till på förhand bestämda förklaringar” (s. 185-203).

Arbete med ett verkligt språkmaterial, som Tim Johns kallar för data-driven learning, DDL, uppfyller utmärkt detta mål: se Johns sidor http://web.bham.ac.uk/johnstf och modul 3.4.i DDL erbjuder även en möjlighet att få tag på olika produktioner av infödda talare.

Det här lyfter dock fram frågan om hur, preskriptiva lärarna borde vara vid valet av de tillgängliga målspråksmodellerna: en infödd fransman kan mycket väl skriva “des grands bateaux” och bryta mot den korrekta formen som är “de grands bateaux”, men borde vi undervisa enligt grammatik eller talspråk? Det här problemet framträder i all undervisning, men i konkordansbaserad undervisning framträder det ännu mer. Ifall vårt korpus innehåller oediterat material - såsom det bör, ifall vi vill vara autentiska, så kommer sökningar gjorda med konkordansprogram att ge prov på tveksam praxis. De här kan undvikas - till exempel genom att editera korpuset på förhand eller endast använda noggrant editerade texter som uppslagsverk eller andra pedagogiska texter - men isåfall kryper lärarkontrollen åter fram och förstör tanken på att ge eleverna tillgång till autentiska former av målspråket. Här krävs pragmatiska val, som baseras på elevernas kunskapsnivå och målet med undervisningen.

3.2.1.1 Att begrunda

Enligt McEnery och Wilson (1996) så är det viktigt att erbjuda eleverna exempel tagna ur autentiska korpus, eftersom de i ett tidigt skede "utsätter" eleven för sådana strukturer och ord, som de kommer att stöta på när de läser äkta texter eller använder språket i en kommunikativ situation. Tänk ut några argument för och mot denna tankegång (möjligen genom att först granska saken ur grammatisk synvinkel och sedan ur kommunikativ synvinkel).

3.2.1.2 Inlärningsuppgift

Tänk ut, hur du skulle förklara skillnaden i innebörd mellan orden ‘uninterested’ och ‘disinterested’ för en (a) infödd och (b) icke-infödd talare av engelska. Sök sedan fram exempel på båda ur Cobuild: http://www.collins.co.uk. Hur skulle du använda detta material för att berika din förklaring?

3.2.2 Analytisk förmåga

Europa rådet har rekommenderat, att språkpedagogik borde “utveckla explicita mål och metoder för utlärning av metoder som kräver uppfinningsrikedom och analys” Det här ger, som Ketteman har konstaterat, en bra orsak till att använda datorer i undervisningen. Han säger dessutom, att datorn ”är ett effektivt redskap för test av hypoteser när man har tillgång till enorma mängder material, [...] möjliggör uppbyggnad av kontrollerade teorier, åskådliggör gömda strukturer, förstärker fantasin, men håller den samtidigt under kontroll genom induktivitet, och möjliggör på så sätt en större objektivitet.” Varför behöver vi ett effektivt redskap för att testa hypoteser? Eftersom eleverna måste få testa vilken som helst regel med så många exempel som möjligt innan de kan tillgodigöra sig den. Varför behövs fantasi? Eftersom eleverna kommer ihåg sådan information, som de själva har formulerat istället för, att formuleringarna ges färdigt åt dem. Detta är bara antaganden, men forskningen stöder dem, se Stevens (1995). Det går inte att bestrida det faktum att resultaten av konkordanser, oavsett om de presenteras som KWIC-listor (som i den första delens ‘sin’-exempel) eller som motsvarande kolumner (som i parallellkonkordans exemplet ‘pour’), gör strukturerna mycket enklare att överskåda.

3.2.2.1 Inlärningsuppgift

Bekanta dig med del 4 aktivitet 4 (franska) eller del 4 aktivitetet 9 (tyska) och ja formulera en empiriskt baserad regel för ordets användning.

3.2.2.2 Att begrunda

När McEnery och Wilson (1996) talar om lingvistik undervisning så har de lagt märke till: “I vår egen undervisning har vi lagt märke till, att elever, som har undervisats med traditionella läroböcker, som enbart innehåller såna enkla exempelmeningar som Steve puts his money in the bank [...], är ofta oförmögna att analysera längre och med komplicerade meningar i ett korpus som The goverment has welcomed a report by an Australian royal commission on the effects of Britain's atomic bomb testing programme in the Australian desert in the fifties and early sixties..." Fundera på i vilken utsräckning detta även berör undervisning av engelska som främmande språk.

3.2.3 Språkmedvetenhet

Kommunikativ språkundervisning tillsammans med systematisk användning av målspråket har utan tvekan fört med sig mycket nytta för eleven, men för tillfället utvärderas dess fördelar på nytt. Klapper (1998) nämner den "revolution som har skett under de senaste åren i högstadierna, där målspråket används som det huvudsakliga undervisningsspråket" (s. 22-28), men han påpekar även, att man bör undvika språkbad undervisningens dogmer. Ett gemensamt första språk är "en självklar resurs" i undervisningen av ett andra språk, som inte bör förbises. För att höja elevernas medvetenhet om det främmande språket, ingår även en höjning av deras modersmålsmedvetenhet. Vilket igen talar för det, att tvåspråkigt (eller flerspråkigt) arbete borde omvärderas och eleverna borde alltmer uppmuntras till att "lägga" märke till former, istället för att bara använda dem.

Konkordansprogrammens användning som framhävare av språkmedvetenhet får även understöd av Willis (1999) och hans försök att främja en ‘lexikalisk undervisningsplan’. Han ifrågasätter skillnaden mellan grammatik och ordförråd, och påpekar att orden borde undervisas som ‘beteendemodeller’ eller ‘i sina ramar’.

Till exempel en sådan struktur som the idea (tai risk, thought, hope) of -ing ‘känns’ som riktig engelska. Även andra ramar, kunde vara möjliga, som the wish of -ing, men de förekommer helt enkelt inte. Att lära ut dessa ord skilt för sig eller of + -ing hjälper inte eleven tillräckligt. Willis tror inte på tanken, att "ord är skilda individer och grammatiken berättare hur de ska sammanfogas." Enligt honom finns det "ett komplicerat förhållande mellan dessa två, snarare än att de två skulle vara åtskilda" Förhållandet mellan ordförråd och syntax sticker i ögonen vid utskrift eller på skärmen, om vi är det minsta bekanta med kordanssökningar. Som Willis nämner, finns det i KWIC-konkordanser många sådana strukturmodeller och om användaren åtminstone lite behärskar sökteknik, så kan de göra stora samlingar av dessa för senare studier.

3.2.4 Nyfikenhet och självständiga studier

I åratal har det inom språkundervisningspedagogiken presenterats argument för elevens autonoma utveckling. Till exempel Little (1996) påstår, att en lyckad fortsatt språkanvändning förutsätter fortgående språkstudier och för att vi ska kunna utveckla språkskickligheten, måste vi vara beredda “förvandla alla språkanvändnings situationer till en möjlig och aktiv språkinlärningssituation.” Sålunda betyder en bra språkinlärning det, att vi kan ställa oss utanför en rent kommunikativ aktivitet och kritisk granska vår egen förståelse och våra strategier. Eftersom konkordansprogram främjar språkmedvetenhet så erbjuder de även möjlighet till en dylik kritisk aktivitet.

Den utökade "exponeringen" av autentiska texter har gjort läraren (och några av eleverna) till mer kritiska användare av läroböcker och fått dem att ifrågasätta grammatikens och ordböckernas auktoritet. McEnery och Wilson (1996) tar upp undersökningar av fyra engelska läroböcker, som visar, att läromaterial som inte är baserat på autentiskt material rent av kan leda eleven på villovägar. Att kämpa emot ett sådant här intryck har varit en av Cobuild Bank of English -projektets (http://www.collins.co.uk) målsättningar, som har förverkligats genom publicering av sådana, på korpus baserade, ordböcker och undervisningsmaterial som Collins Cobuild English Language och Collins Cobuild Student's Grammar. Men även dessa är editerade och är av den orsaken mindre användbara än av råmaterial gjorda konkordanser, för dem som kritiskt vill granska sin förmåga att undersöka språk.

Och hur är det med nyfikenheten? Eleverna kan vara självständiga utan att för den skull bli mer nyfikna. De kan ges ett material att manipulera, enskilt eller i grupp. Eller så kan gruppen ombes göra konkordanser, som sedan används som cloze-test för en annan grupp, som en del av en tävling. Det finns många klassrumstillämpningar, som vi försöker visa i del 4. Men om inte dessa uppgifter har någon validitet utanför undervisningskontexten, så kan elevernas intresse brista så fort ivern att få jobba med ett nytt program har gått förbi. Elevcentrering innehåller en stor mängd verklig frihet att välja inlärningsuppgifter, i det här fallet utanför undervisningskontexten: att till exempel hämta en för eleverna passar in på (oförutsägbara och ändrande) intressen för undervisningsuppgiften (som måste utföras planerat och pålitligt) tillsammans med det kognitiva innehållet. Noggrant genomtänkta konkordansprogram utnyttjande uppgifter, i vilka används ett så mångsidigt korpus som möjligt, kan erbjuda ett sätt, speciellt om elevernas intressen verkligen tillåts påverka valet av korpustexter.

4. Några praktiska exempel

Innehållet i Del 4

4.1 Inledning

Målsättningen med denna del är att ge några praktiska exempel på uppgifter, som du kan skriva ut och som du kan använda med dina elever på ett för er passande sätt. Men detta är bara ett litet urval av allt det, som går att utföra. Vi hoppas, att dessa några exempel ska kunna stimulera din kreativitet! Några exempel är på franska, några på engelska och tyska. Inriktningen i de flesta franska exempel kan lika väl utnyttjas för spanska och svenskspråkiga kontexter, om det "översätts" inte enbart till målspråket utan även till att passa språkets grammatik, syntax eller ordförråd.

När eleverna arbetar med konkordans måste de, oavsett om uppgiften är på papper eller interaktiva, kämpa med två typer av begränsningar: den ena är deras språkkunskapsnivå och den andra, hur bra de behärskar konkordans. I början av konkordans arbetet är det bra att använda papperskopior, för då kan du vid behov förenkla de ibland lite svårtolkade konkordanserna utseende. På så sätt blir eleverna ordentligt vana vid dem och kan sedan flytta över till oundvikligt lite mer komplicerade konkordanser, som de själva interaktivt producerar med konkordansprogram.

Som med all annan undervisning är det i det här sammanhanget klart, att du måste pröva dina övningar på några "försöksdjur" innan du använder dem i klassen. När det gäller konkordanser så är det rent av ett måste: de resultat du får beror långt på sammansättningen av ditt korpus, så ta vara på råden och testa alltid först det du har sammansatt!

Eftersom korpus och konkordansprogram i princip tillåter dig och dina elever att granska nästan vilket som helst fenomen inom målspråket, så är det centralt att “komma” på de sätt, med vilka du får fram de relevanta dragen hos målspråket i konkordanserna. Eller enklare sagt: lärarens uppgift i konkordans klassrummet är att ställa de rätta frågorna.

I motsats till att undervisa med hjälp av traditionella läroböcker, övningsböcker och grammatikböcker märker läraren ofta, att speciellt produktiva frågor eller aktiviteter tar fram sådant material eller sådana språkmässiga fenomen, som varken lärare eller elev hade väntat sig. Här behövs en annorlunda lärarroll än de allra mest traditionella. Vi återkommer till den här saken i del 6.

4.2 Aktiviteter och övningsuppgifter

Aktivitetens typ och språk
Syfte
Presentationsmedel
1. Guess the mystery word (F) beginners, lexis paper, on-line (LAN)
2. Donc on peut dire que (F) style, usage paper, on-line (LAN)
3. S'agit (F) derive a rule, grammar paper, on-line (LAN)
4. Beware false friends... (F) lexis paper, on-line (LAN)
5. Coffee or tea? (F) cultural differences paper, on-line (LAN)
6. Les Anglais et les Britanniques (F) political correct, usage, lexis paper, on-line (LAN)
7. Changing lifestyles (F) cultural differences, usage

paper, on-line (LAN)
8. dürfen and müssen (G) lexis, usage paper
9. Preposition am (G) usage paper
10. Syntax of adverbs (E) driving a rule, grammar, syntax, statistics, usage on-line (WWW)
11. reason + because (E) correctness, usage on-line (WWW)
12. Students' own writing (E) variety, usage on-line standalone PC
13. L'aigle noir (F) literary analysis on-line (LAN)
14. Mariana (E) literary analysis on-line (LAN or WWW

 

Aktivitet 1: Guess the mystery word

Mål: Att bekanta eleverna med KWIC-konkordans utseende samt vikten av den höger- och vänstersidiga kontexten vid arbete med nyckelord. Den här uppgifter är ämnad till att användas med sådana elever, som inte sedan tidigare är bekanta med konkordans.

Övningsuppgift: Läs igenom listan här under, där det påhittade ordet ‘gloup’ ersätter det riktiga ordet. Din uppgift är att tillsammans med gruppen lista ut, vilket det mystiska ordet i verkligheten är. Då du anser dig ha klarat ut ordet, fundera tillsammans med gruppen hur ni skulle besvara de understående tre frågorna.

1. pport critique sur certaines utilisations abusives de la
gloup
 est devenu un geste banal plus qu´une décision.
2. que pour beaucoup d´entre nous le fait d´allumer une
gloup
 .
3. laquelle on est pris pour gens qui "s´abrutissent à la
gloup
 ", dans une proportion croissante depuis 1896
4. Tous les grands moments de
gloup
 superposent un message recherché et un messa
5. sieurs postes et I´augmentation du temps de diffusion (
gloup
 du matin et de la nuit).
6. dailleurs 21 % des Français reconnissent ragarder la
gloup
 Même si le programme les ennuie. 34 % seulem
7. rmettent une plus grande maîtrise individuelle de la
gloup
 . Les comportements des téléspectateurs en ont é
8. ux Pays-Bas que I´on regarde le moins longtemps la
gloup
 : 89 minuter par jour, contre 228 en Grande-Bret
9. publications, diffusent des émissions de radio ou de
gloup
 . Et découvrent les vertus des communications

 

  1. I vilket skede av genomläsningen (m.a.o på vilken rad) började ni ana sanningen?
  2. Vilket ord eller vilka ord var de mest viktiga tipsen?
  3. Rad 1 och 2 kunde syfta på ett helt annat ord. Vad är det ordet och vilka tips kunde leda i den riktningen?

Idéer för övningskopior på andra språk: Försök göra upp liknande övningar genom att använda ord, som har dubbel betydelse och ett ord, som har olika betydelse i språkets olika varianter. När det är frågan om sådana ord påverkar kontexten kraftigt på gissningarna. T.ex, engelskans chip eller bathroom (i ordets amerikanska betydelse), franskans dépanneur (och Quebeck franskans betydelse) osv.

Aktivitet 2: Donc on peut dire que

Mål: göra eleven mer medveten om skillnaden, som beror på ‘donc’ ordets placering i meningen i formellt skriven franska jämfört med i vardagligt tal. En sådan jämförelse borde helst utföras med användning av ett skrivet och ett talat korpus. I många språk är det svårt att få tag på sådana, så vi har istället använt oss av två korpus, som innehåller Les corpus lexicaux quebecois (http://www.spl.gouv.qc.ca/banque/banque.html); den andra innehåller brev, som har skrivits av lågutbildade människor, och vars stil ligger nära talspråk. i originaltexterna är många ord skrivna foneriskt, men vi har korrigerat stavfelen, så att eleverna inte ska bli förvirrade. Original ordföljden och mellenmarkeringarna har dock sparats.

Övningsuppgift: I det franska språket är det möjligt att placera ordet ‘donc’ i meningens början (t.ex.. Donc on peut dire que...), men ofta befinner det sig mellan huvudverbet och efterföljande ord (t.ex. On peut dire donc que...). Är någondera sätt bättre än det andra? Var borde ‘donc’ placeras? För att få reda på det här, granska de två listorna här under, som båda härstammar från Québec (franskspråkiga Kanada). Lista A härstammar från ingenjörs rapporter, som behandlar byggandet av en flygplats på Inuiternas mark och Lista B från en samling handskrivna brev, som fattiga jordbrukare har sänt till myndigheterna (i det här fallet till en präst) för att be om ekonomiskt stöd. Dessa brevskrivare har inte studerat skrivning och därför skriver de på samma sätt som de talar. Din uppgift är, att se hur många gånger ‘donc’ uppträder i början av meningar och hur ofta det uppträder efter huvudverbet, i båda listorna. När du gjort det, ska du dra en slutsats över var du ska placera ‘donc’ om du skriver ett formellt brev och var du kan placera det när du skriver (talar) vardagligt.

Lista A

Il devient
donc
 difficile de proposer un plan de gestion de ces troupeaux
u Québec et de tout promoteur développer les terres et
donc
 , à restreindre les droits des autochtones.
Elle permet
donc
 la circulation des avions de grandes dimensions en cas de besoin.
Ce droit exclusif n´atténue
donc
 pas du tout les droits de ces derniers puisque ils ont accès à toutes les
Les autochtones ont
donc
 priorité quant à la récolte.
Les Inuit ont
donc
 fait part de leurs points de vue sur I´impact du Complexa ainsi que leur
Il serait
donc
 intéressant de comperer des données plus récentes afin de
Ces chiffres révèlent
donc
 une tendance à la baisse entre 1976 et 1980 mais sûrement aussi
Les données furent
donc
 suggéré de répartir les territoires de chasse selon des zones "
Ils ont
donc
 peur de ne pas avoir suffisamment obtenu de terrains pour permettre
L´un des aspects négatifs de la mise en application de
donc
 de ne pas avoir atteint Ióbjectif de mettre en place un mécanisme
Il faut
donc
 déterminer les espèces touchées et leur importance relative
C´est
donc
 I´épaisseur calculée en fonction du gel qui prime
Ils peuvent
donc
 théoriquement rencontrer la demande de transport pour les années

 

Lista B

I´hiver. Aussi le Père Joseph. Guay aussi ce sont tous des invalides.
Donc
 je crois qu´il serait à propos de leur donner quelque chose
deux mois, on sait que vous en envoyez et on n´en a pas alors tâchez
donc
 s´il vous plaît d´êntre assez bon de nous envoyer à leur nom
le grand besoin avec une famille de 9 enfants ça fait bien dur.
Donc
 Je compte sur votre secours afin de pouvoir passer I´hiver
bras forts pour envisager les durs travaux qui se rencontrent sur un lot
Donc
 excusez-nous de vous avoir dérangé dans vos nombreuses occupations. Espérant vous lire sous
garden mes enfants à la maison et les priver de l´instruction. Je compte
donc
 sur votre grande générosité pour nous tirer e´embarras.
de cet rgent, et depuis longtemps pour financer mes petites affaires.
Donc
 espérant qu´avec votre concours je recevrai ce petit montant bientôt Je demeure votre tout
seront payés et ceux qui ne travailleront pas náuront droit à rien
donc
 il faudra qu´ils travaillent pour avoir de l´aide si non rien. Mais
transport qui m´empêche de finir cette transaction. Je vous serais
donc
 bien obligé de me dire quels moyens je pourrais prendre pour obtenir un prix réduit
Notre Dame Du Lac Co Témiscouata. Cher Mr Je viens
donc
 vous écrire pour vous demander si je peux avoir de l´octroi pour racheter ma
le bâtir tout de suite pourvu que je sois certain d´avoir ma prime
Donc
 je me fie entièrement à vous pour régler cette affaire-là et je vous remercie
année il va être fini mais mais cette année la Compagnie Fraser l´achète.
Donc
 espérant recevoir une bonne réponse de vous le plus tôt possible. Votre
À autre mais je n´ai pas d´argent et ils demandent déjà un bon prix
donc
 s´il vous plaît enseignez-moi les moyens à prendre pour le faire annuler et
demandent déjà un bon prix
prendre pour le faire annuler et
Bien cordialement. Soyez
donc
 assez bon de me dire s´il y a encore de bons lots à prendre
Je connais la terre étant fils de cultivateur.
Donc
 Monsieur le Curé je sais que si vous le voulez je pourrais aller semer
bien si vous pouviez venir inspecter ce chemin
donc
 je veux pas vous ennuyer avac cela


Idéer för utvidgat interaktivt arbete: Om du är engelsktalare, försök jämföra dina slutsatser om ordet ‘donc’s placering med den engelska motsvarigheten ‘therefore’s plats. Var skulle du först och främst placera ordet ‘therefore’ när du skriver en uppsats? Koppla sedan upp dig till Cobuild (http://www.collins.co.uk) och gör en fri sökning på ordet ‘therefore’. Vilka slutsatser kan dra om några av reglerna för "bra" skrivning i franska och engelska?

Aktivitet 3: Le roman s´agit d´un amour malheureux

Målsättning: att få eleven att skapa (induktivt) en regel, enligt vilken ‘s’agit’ -ordet aldrig har något annat subjekt än det opersonliga pronomet ‘il’.

Övningsuppgift: ‘Le roman (eller ‘le poème’ eller ‘la pièce’) s’agit d’un amour malheureux...’ När franskalärare läser en sådan mening i elevernas uppsatser, tar de fram sin röda penna och streckar över de två första orden. Varför? För att hitta svaret på den här frågan ska du granska listan som finns här under. Förklara sedan tillsammans med din grupp orsaken till lärarens reaktion och konstatera vad du alltid borde komma ihåg när du använder verbet ‘s’agit’.

1. e de s´adapter au monde contemporain.Il
s’agit
 de savoir si l´on table, oui ou non
2. es, de Beurs ni de Blacks (hélas). Il ne
s’agit
 pas d´une bande dessinée mais
3. is gaulois. On en use à present quand il
s’agit
 d´évoquer les solutions apportées
4. oins comme ami, simplement parce qu´il
s’agit
 de quelqu´un de différent
5. une femme. Et réciproquement. Quand il
s’agit
 de cette différence-là il y a
6. olution partiellement dans le prototype. Il
s’agit
 de définir les autorisations
7. uation de l´élève faite par le système. Il
s’agit
 donc de recueillir ces informa
8. le "welfare State", l´état-providence, il
s’agit
 d´une approche globale et
9. péen Hans van den Broeck, selon lequel il
s’agit
 d´"aider" la Grèce à répondre
10. fres et François Maspéro, montrent qu´il
s’agit
 bien d´univers distincts, qui
11. meront peut-être certains, pensant qu´il
s’agit
 une fois de plus d´un ouvrage
12. virtuel des différends (chapitre VI). Il
s’agit
 là d´un ensemble de mesures lo
13. Aucun établissement ne part de rien. Il
s’agit
 donc de faire l´inventaire de
14. cours multimédia d´anglais (HELLO). Il
s’agit
 d´une réalisation de la BBC en
15. ont représentés. Statutairement, il
s’agit
 d´une simple association (type
16. Cela prend énormement de temps. Il ne
s’agit
 pas seulement de les lire. Il

 

Aktivitet 4: Beware of false friends

Målsättning: Göra eleverna uppmärksamma på skillnader i betydelsen av det engelska och franska ordet ‘information’. Rikta deras uppmärksamhet till språkgrammatiska skillnader (utan ‘s’-bokstäver eller med) och på det, hur förhåller sig till ordets betydelse.

Övningsuppgift: Fraser ‘some information about the situation’ och ‘une information sur la situation’ betyder det samma. Sett ur denna synvinkel är det franska ordet ‘information’ en bra översättning på motsvarande engelska ord. Men om du gör en sökning i ett franskt korpus med nyckelordet ‘information’, så kommer du att märka, att likheten bara är en del av sanningen. Utför en sökning med nyckelordet ‘information’ och sätt till en wild character som i exemplet vi nyss gav, och jämför entals och flertals (‘informations’) citaten med varandra. Dra sedan i gruppen slutsatser om vad skillnaden är i franska när det står i singular och när det står i plural.

1. dépourvus: le bon sens. Dans le flot d’

informations

autour du scandale de la

2. nographiques ne fassent aucun travail d’

information

sur les centres et les moy

3. de l’homme de raisonner et de gérer les

informations

. Dès lors l’homme informa

4. s optimales les nouvelles techniques d’

information

et de communication”. Au p

5. dias utilisés, la dynamique d’accès à l’

information

, la dynamique d’évolution

6. jout, la modification, la suppression d’

information,

le dictionnaire peut

7. comportement de l’élève. De plus ces

informations

peuvent être utiles

8. stème. Il s’agit donc de recueillir ces

informations

sous une forme exploit

9. contrôle du praticien. La formation et l’

information

des médecins et de leurs

10. qu’il soit mis un terme à la publication d’

informations

paraissant dépasser le

Aktivitet 5: Coffee of tea?

Mål: Få eleverna att märka, att texter som har skrivits i en viss kulturell krets avspeglar de dithörande människornas vanor.

Övningsuppgift: I den här övningen ombes du jämföra material så skriv alltid ut resultaten på dina sökningar. Sök efter ordet ‘cafe’ på franska konkordansprogram och skriv ut. Sök redan efter ordet ‘thé’ (och skriv ut). Vilka slutsatser kan du dra om fransmännens intresse för dessa två drycker?

Konkordans för orden ‘café’ och ‘thé’.

 

Number of times
café appeared

Number of times
thé appeared

In a Balzac corpus

99 times

19 times

In a 1998 corpus made up of a selection of press articles

14 times

 Zéro!

 

Idéer för uppgiftens interaktiva utökning: Använd engelska konkordansprogram av Cobuild:s typ och gör de två samma sökningarna (använd nu orden ‘coffee’ och ‘tea’). Skriv ut din sökning. Jämför resultaten med de franska. Dra utgående från detta material slutsatser om, hur dessa två kulturer förhåller sig till dryckerna. Kulturella stereotyper och produkter kan utnyttjas (även för skojs skull) när man gör konkordanser.

Aktivitet 6: Les Anglais et les Britannigues

Mål: Få eleverna att lägga märke till, att språkbruket ändrar

Övningsuppgift: Läs för nedanstående stycke ur en ordbok, som är taget ur den franska ordboken Le Petit Robert, tryckt år 1984.

anglais, -aise: adj. De l’Angleterre (au sens étendu de Grande-Bretagne). Synonyme: Britannique le peuple anglais, la monarche anglaise, la marine anglaise.

Granska nu de två följande sökningarna, som baserar sig på ett korpus med texter skrivna 1998. Jämför listorna från de här sökningarna med ordboksdefinitionen. På vilket sätt har fransmännens benämningar för sina grannar i norr ändrat under 1900-talet senaste år?

Anglais, anglaise

1. Coutances sur un traffic de 70000 veaux

anglais
 touchant la Manche, L’Ain et p

2. quelques rudiments mal digérés de langue

anglaise
), des revues et de l’éplucha

3. naître la langue allemande et la langue

anglaise
 , c’est grotesque.” Les pages

4. constante augmentation depuis 10 ans. L’

anglais
 fait un tabac sur les bancs de

5. de jeunes qui ont jeté leur dévolu sur l’

anglais
 dans l’enseignement général, t

6. 87% des collégiens se sont rués vers l’

anglais
 première langue, le plus souve

7. blic (85%) la montée en puissance vers l’

anglais
 première langue, régulière dep

8. Michel Noir souhaite une évolution à l’

anglaise
 et l’adoption du scrutin majori

9. te pilote du nouveau cours multimédia d’

anglais
 Hello). Il s’agit d’une réalisa

10. ses certificates. Elle m’en donna un en

anglais
 car elle sortait disait-elle

Britannique

1. ennes et les volte-faces du gouvernement

britannique
 leur paraissait bien lointaines

2. sociaux douloureux. Le premier minister

britannique
 , M. John Major, en sait quelque

3. En revanche, rassuré les investisseurs

britanniques
 et la politique de relance

4. Aux échéances électorales les brokers

britanniques
 n’hésitaient pas miser sur

5. ntrôle de la Midland, quatrième banque

britannique
 . La HSBC emportait finalement

6. r. les vives attaques contre la monnaie

britanniques
. Le 16 septembre, la solida

7. juguée à une baisse des taux

britannique
 à moins de 10% pour la première

8. affaire personnelle, que la présidence

britannique
 ? Et si leurs dirigeants avaient

9. ratification du traité par le Parlement

britannique
 a tellement influé au cours des

10. é. Face à une crise qui mine l’économie

britannique
 les réponses ne sont pas toujours

 

Aktivitet 7: Changing lifestyles

Båda de aktiviteter som här presenteras granskar språkets förändring. Den första är enklare och där jämförs helt enkelt två KWIC-konkordanser. Den andra är mer krävande och konkordansens lingvistiska analys är sammankopplad med kritisk läsning av ordboksdefinitioner.

Mål: Bekanta eleverna med tanken, att korpus återspeglar sin tids samhälle. Och dessutom få dem medvetna om, att resultaten av en konkordanssökning långt beror på det vilket material korpuset innehåller.

Övningsuppgift: Red ut ‘mail’ ordets betydelse på raderna i listan under, gissa från kontexten ifall det behövs. Lista A är tagen ur Balzacs (1799-1850) verk. Lista B materialet härstammar från texter i den franska veckotidningen L'Express, och publicerades i januari 2000. Vilka slutsatser kan man dra om på vilket sätt texter borde väljas för den ordförrådsundersökning du nu ska göra?

Balzac

S’il existe en province un
mail

, un plan, une promenade d’où se

hier avait été convertie en un
mail
 , ombragé d’ormes sous lesquels
par les beaux temps sur le
mail
  qui enveloppe la ville du côté de
vu promenant sa chienne sur le
mail
 , répondit le curé.  Ah ! notre
jambes de héron au soleil, au
mail
 , regardant la mer ou les ébats de
Guérande, et se promena sur le
mail
 , où il continua sa délibération
Calyste aperçut de loin sur le
mail
  le chevalier du Halga qui se
fille, se croyant seuls sur le
mail
 , y parlaient à haute voix .
intelligence J’étais sur le
mail
  quand Mlle de Pen-Hoël parlait à
promenait sa chienne sur le
mail
 , la baronne, sûre de l’y

L’Express

is on transmet l’annonce par e-
mail
  au site, qui la publie gratuitement:
e la repression en Iran. Voici le
mail
  (en anglais) d’une etudiante iranie
autres rubriques habituelles: météo,
mail
 , chat ainsi que des fonctions d’ag.